Vad händer i musklerna?

Alla våra rörelser styrs av motoriska program, som aktiverar leder och muskler enligt vissa mönster, både med viljans hjälp och omedvetet.

En rörelse sker också i viss tidsmässig följd, med olika muskler. Efter en skada i de motoriska systemen störs inte bara programmen, utan också förmågan att integrera sensoriska signaler och anpassa motoriken till olika situationer. För att exempelvis kunna ta och hålla ett glas i handen, ska rätt muskler, i rätt följd, tidsmässigt riktigt och med viljans och känslans hjälp styras rätt, för att glaset ska kunna greppas och hållas lagom hårt.

Spasticitet innebär bland annat spända och stela muskler, som dessutom kan röra sig på ett svårt eller okontrollerbart sätt. När spasticitet uppstår, startar en hög muskelspänning i en kroppsdel, en spänning som ökar alltmer (så kallad tonusökning). Parallellt ses ofta livliga senreflexer. Tonusökningen är hastighetsberoende så att snabba, passiva rörelser ger större tonusökning, stegrade reflexer och spasmer. Ökningen finns i både vila och när muskeln sträcks.

Anledningen till att symtomet uppstår är en skada på centrala nervsystemet, det vill säga i hjärna eller ryggmärg. Skadan orsakar en förändring i signalbalansen mellan nervsystemet och musklerna. Obalansen leder till ökad aktivitet, stegrade reflexer och spasmer i musklerna. Symtomet kan variera hos den enskilda individen beroende på kroppsställning, försök till viljemässig rörelse och passiv belastning på muskulaturen. Stress, omgivningsfaktorer som låg yttertemperatur och transport på ojämna underlag kan utlösa spasticitet. I ben och armar kan den synas tydligt medan bålspasticitet kan kännas som tung andning eller känsla av hårt åtdragen korsett.

 

Relaterade nyheter

2021-11-23

Rehabilitering efter stroke – avgörande för den drabbades framtida liv

Efter en stroke är det viktigt att få tillgång till bra och rätt rehabilitering, men alla patienter erbjuds inte samma hjälp. -Rehabilitering är väldigt eftersatt ute i landet. Vi gör Neurorapporten årligen och just rehabilitering lyfter våra medlemmar alltid som något viktigt. Ofta är det den enda behandlingsmöjligheten man har för att bli bättre, konstaterar Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuro. Vid ett webbinarium med 1.6-miljonerklubben diskuterades vad som händer efter det akuta skedet vid en stroke.

Läs mer
2021-10-25

Neurologen svarar: Då ska du söka hjälp

Huvudvärk och domningar är vanliga symtom vid neurologiska sjukdomar. En halv miljon personer i Sverige lever med neurologiska diagnoser, som exempelvis MS, stroke, Parkinson och polyneuropati. Neurologiska diagnoser kan yttra sig på olika sätt och inte sällan kommer symtomen smygande. Det kan börja som domningar, ett pirrande eller skakningar i en kroppsdel som kommer plötsligt eller ökar snabbt i frekvens över tid.

Läs mer
Debatt i jp.se
2019-11-08

Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården

Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.

Läs mer
2019-05-15

Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos

Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet