Smärta är en subjektiv upplevelse
Smärtupplevelsen är subjektiv. Det är bara du som upplever smärtan som kan avgöra hur ont det gör. Det finns inga bra metoder att objektivt mäta dess styrka och det är heller inte intressant då det är din personliga upplevelse som står i centrum i en vårdsituation.
För vårdpersonalen är det enda säkra patientens egen berättelse och beskrivning, vilket många smärtpatienter upplever som besvärande. Det kan vara svårt att bli trodd och kunskapen om kronisk smärta i allmänvården skulle kunna vara bättre. Inte heller syns det utanpå patienten att han eller hon ständigt har ont. De tecken på akut smärta som friska människor uppvisar, som t.ex. svettningar, har dessutom försvunnit hos de kroniskt sjuka patienterna.
Försämrad livskvalitet vid smärta
Kronisk smärta följs ofta av andra besvär. Det kan vara psykosociala problem som påverkar relationer och leder till ensamhet och utanförskap. Det kan också handla om svårigheter att fortsätta arbeta, depressioner, problem i hemmet och raserad ekonomi som följd av långvarig sjukskrivning. Många smärtpatienter får efterhand svårt att hantera stress.
Det finns undersökningar som visar att smärtpatienter kan ha en fysisk prestationsförmåga motsvarande den hos svårt hjärtsjuka patienter och psykiskt vara i nivå med individer som vårdas för depression. En kronisk smärtpatients liv kan präglas av sjukrollen och inaktivitet. Han eller hon bär ständigt smärtan med sig och inrättar ofta hela livet efter den. Smärtpatienter upplever ofta en kraftigt försämrad livskvalitet. Sömnsvårigheter är vanliga. Tillsammans med den ständiga smärtan kan det leda till extrem utmattning och orkeslöshet, vilket innebär att livet inrutas ytterligare. Att alltid ha tillgång till en stol eller viloplats kan bli ett måste, bara att gå från badrummet till köket kan vara en stor ansträngning som kräver ett mellanstopp.
"Jag har med mig en fällstol var jag än är, om jag t.ex. handlar eller går runt kvarteret. Jag vet aldrig när jag översköljs av tröttheten, när jag bara måste vila oavsett vad jag håller på med", berättar en patient. Det blir en ond cirkel där bristen på fysisk aktivitet, liksom övervikt, påverkar smärtan negativt.
Innehållsansvarig: Anne Thelander
Neuro deltar på Smärtdagen
En av föreläsarna är Neuros ordförande Lise Lidbäck: Hur lyfter vi smärtpatienten när medicinsk personal får mindre att säga till om?
Mer arbetsinriktad smärtrehabilitering målet för studie på Akademiska
Smärta är ett område som berör många med neurologisk diagnos. Samtidigt är det något det behöver forskas mer omkring.
Nytt smärtorgan upptäckt i huden
Nästan var femte person har pågående smärta och det finns ett stort behov av att hitta nya smärtstillande läkemedel. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt ett nytt sensoriskt organ i huden som känner av farlig retning från omgivningen. Studien publiceras i Science.
Blodplättsforskning för nya läkemedel som förhindrar stroke
Ny grundforskning kan visa vägen för utveckling av mediciner som minskar risken för blodproppar och stroke. Nyckeln är att kartlägga de livsviktiga blodplättarna som måste bildas vid skador, men också kunna blockera protein som gör att farliga proppar bildas, enligt forskaren Caroline Kardeby.
World Ms Day 30/5 - Neuro stödjer forskning om ms och graviditet
Neurofonden stödjer årligen drygt 50 forskningsprojekt inom neurologin. I år går ett av bidragen till ett forskningsprojekt graviditet och leva med diagnosen ms.
- Vi vill att vår forskning ska ge ökad information till kliniker vid vägledning av fertila kvinnor med ms, forskaren Agnes Gorczyca.
Mamma med multipel skleros – Janes tuffa kamp mot ms-fatiguen
Tvillingmamman Jane Eliasson har diagnosen ms och kämpar för att behålla orken. Innan graviditeten märkte ingen att hon bar på diagnosen. "De kroppsliga symtomen som kommit efter graviditeten kan jag ta, men inte den stora ms-tröttheten. Jag vågar inte ta hand om tvillingarna själv"
Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos
Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!
Sveriges första smärthund
På Hundhjälpen i Uppland utanför Storvreta utbildas assistanshundar för personer med exempelvis epilepsi, diabetes och neuropsykiatriska diagnoser. Nu blir de först i landet med att utbilda en smärthund.