Smärta är en subjektiv upplevelse

Smärtupplevelsen är subjektiv. Det är bara du som upplever smärtan som kan avgöra hur ont det gör. Det finns inga bra metoder att objektivt mäta dess styrka och det är heller inte intressant då det är din personliga upplevelse som står i centrum i en vårdsituation.

För vårdpersonalen är det enda säkra patientens egen berättelse och beskrivning, vilket många smärtpatienter upplever som besvärande. Det kan vara svårt att bli trodd och kunskapen om kronisk smärta i allmänvården skulle kunna vara bättre. Inte heller syns det utanpå patienten att han eller hon ständigt har ont. De tecken på akut smärta som friska människor uppvisar, som t.ex. svettningar, har dessutom försvunnit hos de kroniskt sjuka patienterna.

Försämrad livskvalitet vid smärta

Kronisk smärta följs ofta av andra besvär. Det kan vara psykosociala problem som påverkar relationer och leder till ensamhet och utanförskap. Det kan också handla om svårigheter att fortsätta arbeta, depressioner, problem i hemmet och raserad ekonomi som följd av långvarig sjukskrivning. Många smärtpatienter får efterhand svårt att hantera stress.

Det finns undersökningar som visar att smärtpatienter kan ha en fysisk prestationsförmåga motsvarande den hos svårt hjärtsjuka patienter och psykiskt vara i nivå med individer som vårdas för depression. En kronisk smärtpatients liv kan präglas av sjukrollen och inaktivitet. Han eller hon bär ständigt smärtan med sig och inrättar ofta hela livet efter den. Smärtpatienter upplever ofta en kraftigt försämrad livskvalitet. Sömnsvårigheter är vanliga. Tillsammans med den ständiga smärtan kan det leda till extrem utmattning och orkeslöshet, vilket innebär att livet inrutas ytterligare. Att alltid ha tillgång till en stol eller viloplats kan bli ett måste, bara att gå från badrummet till köket kan vara en stor ansträngning som kräver ett mellanstopp.

"Jag har med mig en fällstol var jag än är, om jag t.ex. handlar eller går runt kvarteret. Jag vet aldrig när jag översköljs av tröttheten, när jag bara måste vila oavsett vad jag håller på med", berättar en patient. Det blir en ond cirkel där bristen på fysisk aktivitet, liksom övervikt, påverkar smärtan negativt.

Innehållsansvarig: Anne Thelander

Bli medlem idag!

Rådgivning & stöd, gemenskap och opinionsbildning. För 30 kronor i månaden.

Jag vill gå med idag!
 

Relaterade nyheter

Debatt i jp.se
2019-11-08

Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården

Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.

Läs mer
2019-10-25

Forskning om neuropatisk smärtas orsak fick stort Neurofondsbidrag

Neurostödd försking Smärt- och Rehabiliteringscentrum i Linköping får ett av Neurofondens två stora forskningsbidrag 2019 för forskning om långvarig neuropatisk smärta. -Det är en spännande dimension att få forskningsbidrag från en medlemsorganisation som Neuro, där många lever med neuropatisk smärta, säger forskaren

Läs mer
400 000 kr
2019-10-24

Stort bidrag till forskning om neuropatisk smärta

Neurostödd försking Långvarig neuropatisk smärta beror på en ”nervskada” och påverkar många av Neuros medlemmar med diagnoser som ms, stroke, ryggmärgsskada och polyneuropati. Över 48 procent som besvarade enkäten till Neurorapporten[1] har symptomet smärta. Till skillnad från behandlingen av akut smärta, finns idag få

Läs mer
2019-10-22

Matematiska modeller ska optimera dosen av läkemedel

Farmakometri är ett relativt nytt och tvärvetenskapligt forskningsfält. Med hjälp av matematiska modeller vill forskarna kunna förutsäga hur ett läkemedel ska doseras för att fungera optimalt för olika människor.

Läs mer
2019-09-27

Nya metoder för ryggmärgsstimulering hjälper fler med svår nervsmärta

Elektrisk ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation), innebär att man placerar en elektrod i ryggen utanför ryggmärgen. Elektroden kopplas till en pulsgenerator/stimulator placerad under huden som sänder ut lågfrekventa och högfrekventa pulser, som påverkar smärtsignaler och upplevelsen av smärt

Läs mer
2019-09-23

Neuroordförande förde fram medlemmars smärtproblem på DM-seminarium

Neuroordförande medverkade på scenen under Dagens Medicin Agendas stora seminariedag 2019 om smärtvårdens framtid. -Nästan hälften av Neuros medlemmar lever med smärta men smärtvården är tyvärr väldigt ojämlik över landet, säger Lise Lidbäck Neuro. Se det textade videoklippet från DM-smärtdagen!

Läs mer

Neuro deltar på Smärtdagen

En av föreläsarna är Neuros ordförande Lise Lidbäck: Hur lyfter vi smärtpatienten när medicinsk personal får mindre att säga till om?

Läs mer
2019-08-23

Mer arbetsinriktad smärtrehabilitering målet för studie på Akademiska

Smärta är ett område som berör många med neurologisk diagnos. Samtidigt är det något det behöver forskas mer omkring.

Läs mer
2019-08-19

Nytt smärtorgan upptäckt i huden

Nästan var femte person har pågående smärta och det finns ett stort behov av att hitta nya smärtstillande läkemedel. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt ett nytt sensoriskt organ i huden som känner av farlig retning från omgivningen. Studien publiceras i Science.

Läs mer
2019-06-14

Blodplättsforskning för nya läkemedel som förhindrar stroke

Ny grundforskning kan visa vägen för utveckling av mediciner som minskar risken för blodproppar och stroke. Nyckeln är att kartlägga de livsviktiga blodplättarna som måste bildas vid skador, men också kunna blockera protein som gör att farliga proppar bildas, enligt forskaren Caroline Kardeby.

Läs mer