Neurologen svarar: Då ska du söka hjälp
Huvudvärk och domningar är vanliga symtom vid neurologiska sjukdomar.
En halv miljon personer i Sverige lever med neurologiska diagnoser, som exempelvis MS, stroke, Parkinson och polyneuropati. Neurologiska diagnoser kan yttra sig på olika sätt och inte sällan kommer symtomen smygande. Det kan börja som domningar, ett pirrande eller skakningar i en kroppsdel som kommer plötsligt eller ökar snabbt i frekvens över tid.
Vanliga neurologiska symtom:
- Domningar i vissa kroppsdelar
- Försämrat minne och förmåga att tänka logiskt
- Nedsatt styrka i musklerna
- Skakningar
- Stark huvudvärk
- Synstörningar
- Yrsel
Vi har träffat neurologen och professorn Fredrik Piehl som arbetar vid Karolinska Institutet i Stockholm för att prata mer om när man bör ta symtomen på allvar och söka hjälp.
Långsamt är sällan bråttom
Symtom som störd känsel med exempelvis pirrningar och smärta eller värk i huvud eller nacke är vanligt förekommande. Snart sagt alla har säkert någon gång haft sådana symtom. I många fall kan man inte hitta några tecken på allvarlig sjukdom. Det är därför inte helt lätt att säga när man ska söka vård.
Vissa plötsliga symtom av mer allvarlig natur kan vara orsakade av en akut sjukdomsprocess där tidigt insatt behandling är avgörande. För symtom som uppstår långsamt kan man definitivt avvakta en tid med att söka vård.
Vid akuta symtom - sök akut!
En annan dimension är symtomens svårighetsgrad. Om de varierar över tid eller omfattar olika delar av kroppen bör man vara uppmärksam. För akuta symtom som kommer blixtsnabbt, exempelvis svår åskknallshuvudvärk, så bör man definitivt söka vård akut, då det kan stå för allvarliga sjukdomstillstånd.
Detsamma gäller förstås också tydligt påverkade neurologiska funktioner som motorik, känsel, koordination eller balans.
Börja med att kontakta husläkare eller vårdcentral
Men om symtomet däremot är mycket kort, om smärtan endast sitter i under några sekunder. I dessa fall är det oerhört låg risk för allvarlig sjukdom. För symtom som domningar där man kanske inte precis kan sätta fingret på exakt tidpunkt när de startade är det inte lika bråttom. Men om symtomen sitter i över tid eller kanske ökar i omfattning så bör man överväga att söka vård. Börja då med att kontakta vårdcentral eller husläkare för en första bedömning.
Men om det finns en påtaglig funktionsstörning, som att man under några timmar nästan helt förlorat känseln eller motoriken i en kroppsdel. Då ska man söka akut vård direkt.
Rent allmänt brukar det vara så att symtom som kommer och går eller som flyttar mellan olika kroppsområden mer sällan speglar en neurologisk sjukdomsprocess. Det är också så att vissa symtom är situationsbundna, de kanske uppstår i vissa situationer eller under vissa omständigheter. Stressiga situationer kan exempelvis göra att man upplever yrsel eller skakningar.
Neuroförbundet är en oberoende organisation specialiserad på neurologi. Vi finns för att ge dig information, stöd och en framtidstro. Neuroförbundet kämpar för ett samhälle med jämlik vård och rehabilitering för alla över hela landet. Vi påverkar beslutsfattare och ger röst och inflytande åt våra medlemmar. Våra diagnosstödjare finns tillgängliga året om för den som behöver prata med någon i samma situation. Varje år fördelar vi miljonbelopp till forskning om neurologiska diagnoser.
Kort film om när du ska söka vård