Dysfagi (sväljsvårigheter)

Dysfagi innebär att du har sväljsvårigheter. Olika neurologiska sjukdomar kan påverka sväljförmågan. Men även vid stigande ålder kan automatiken förändras och man kan behöva bli mer uppmärksam på vad man gör när man äter och dricker.

Både att dricka, tugga och svälja är en mycket komplicerad process, men så länge allt fungerar tänker vi sällan på hur det går till.

Vid vårigheter att tugga och svälja fungerar inte musklerna eller känseln i munnen och svalget som de ska. Resultatet kan till exempel bli att man lätt sätter i halsen eller äter långsamt. Svårigheterna kan i värsta fall resultera i undernäring och öka risken för lunginflammation.

Dysfagi kan visa sig på olika sätt:

• Svårigheter att hantera och bearbeta mat och dryck i munnen.
• Svårigheter att svälja mat och dryck, känslan av att maten fastnar eller dryck hamnar i luftstrupen.
• Hosta i samband med måltid.
• Viktförändring och nedsatt allmäntillstånd.

 

Det finns hjälp och stöd att få vid dysfagi

En logoped kan göra en bedömning av tugg- och sväljförmågan genom undersökning av munhålan, munmotoriken och en liten provmåltid. Det finns även teknik för sväljundersökning med hjälp av ett så kallat videoendoskop. Målet är att kartlägga sväljfunktionen och hur man kan förbättra den. Utredning sker ofta tillsammans med specialistläkare inom bland annat sväljstörningar.

Logopeden kan därefter ge individuella råd för olika sväljsvårigheter och vid behov hjälpa till med övningar som underlättar. Det finns hjälpmedel som stöd när du ska äta och dricka. Det kan även vara aktuellt med medicinering.