Behandling av myastenia gravis (MG)

Myastenia gravis (MG) är behandlingsbar, men ej botbar. Behandlingen syftar till att minska symtom och minska antikropparna som orsakar det felriktade immunsvaret. Behandling av MG kan delas in i olika grupper.

Symtomlindrande behandlingarna

Det finns mediciner som förbättrar muskelkraften tillfälligt. De är rent symtomlindrande behandlingar och förbättrar impulsöverföringen mellan nerv och muskel. Men de åtgärdar inte sjukdomsorsaken, det vill säga det felriktade immunsvaret, som är en slags inflammation även om den inte syns för ögat eller avspeglas i vanliga blodprover.

Kortison vid akuta skov

Nästa behandlingsgrupp är den som används för akuta skov. Här spelar kortison en stor roll, eftersom det vanligen har god och snabbt insättande effekt. Vid svårare symtom kan man välja att ge höga doser immunoglobuliner (IVIg), vilket är anrikade antikroppar från plasmagivare. Den exakta verkningsmekansimen för IVIg är oklar, men enklast kan man säga att normala antikroppar späder ut eller neutraliserar de sjukdomsgivande antikropparna.

Tvätta bort antikroppar

Man kan också välja att tvätta bort de sjukdomsgivande antikropparna med plasmafares. Vid plasmafares används en teknik att skilja plasma (blodvätska) och blodkroppar åt. Under en plasmafares kan man avlägsna exempelvis antikroppar ur blodet.

Immundämpande behandling

Den här gruppen behandlingar är de som är inriktade på att långsiktigt stabilisera sjukdomen och minska inflammationen genom att vara immundämpande.

Vid MG stör antikroppar signaleringen mellan nervände och muskelfiber genom att blockera eller skada muskelns receptorer för signalämnet acetylkolin. Immundämpande behandling är ofta nödvändig för att minska produktionen av antikroppar och därmed inflammationen i nerv-muskelkopplingen.

Även här används kortison, men höga doser kan med tiden ge svåra biverkningar, som benskörhet och dålig blodsockerkontroll (diabetes). För att minska behovet av kortison har man de senaste årtiondena använt olika immundämpande läkemedel i tablettform eller infusion/dropp med biologiska läkemedel.

Operation av brässen

Behandlingen skiljer beroende på form av myastenia gravis (MG). Vid tidigt debuterande MG brukar man avlägsna brässen/tymus kirurgiskt, då en sorts inflammation i körtelvävnaden tros ligga bakom sjukdomen. Genom operationen brukar sjukdomssymtomen klinga av efter några år och man blir ofta helt återställd. Brässen hos vuxna individer har inte någon fysiologisk funktion. Av dem som opererar brässen blir 85 procent mycket bättre, varav en tredjedel blir symtomfria.

Även hos personer med tymom tar man bort brässen/tymus, men prognosen är då lite sämre för att man ska bli helt återställd och ytterligare medicinering kan krävas. Av de med tymom förbättras enbart ca 40 procent.

Vid sent debuterande MG verkar brässen inte vara viktig och man bör därför avstå från operation. Om patienten är över 60 år görs sällan en sådan operation. Detta gäller även en mer sällsynt variant av MG, där den sjukdomsorsakande antikroppen känner igen proteinet MuSK istället för den vanligaste formen, där acetylkolinreceptorn är målet för antikropparna.

Film om brässoperationen vid myastenia gravis (MG)

Källor: Fredrik Piehl, professor i neurologi vid Karolinska institutet. 
Rayomand Press, neurolog och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.

Rehabilitering

Rehabilitering är viktigt för att bevara och stärka de funktioner man har. Rehabilitering ska anpassas utifrån den enskildes behov och livssituation och det är viktigt att patienten är delaktig i planeringen och med att sätta upp individuella mål. Insatserna varierar därför för olika personer. 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

3 anställda
2019-11-04

Bristen på neurologer slår mot icke akuta patienter

Lyssna på Neuro Kronobergs ordförande Jennie Hedrén Hasselros, i ett inslag från P4 Kronoberg.

Läs mer
400 000 kr
2019-10-24

Stort bidrag till forskning om neuropatisk smärta

Neurostödd försking Långvarig neuropatisk smärta beror på en ”nervskada” och påverkar många av Neuros medlemmar med diagnoser som ms, stroke, ryggmärgsskada och polyneuropati. Över 48 procent som besvarade enkäten till Neurorapporten[1] har symptomet smärta. Till skillnad från behandlingen av akut smärta, finns idag få

Läs mer
2019-07-25

Personer med neurologiska diagnoser blir tagna för att vara fulla

Sveriges radio har gått igenom anmälningar till diskrimineringsombudsmannen, do. Neuros ordförande Lise Lidbäck kommenterar i inslaget.

Läs mer

Föreläsning om myastenia gravis, mg, i Lund

Föreläsningen om myastenia gravis arrangeras av Neuro Lundabygden och Patientforum, Sjukhusbiblioteket, Skånes universitetssjukhus (SUS).

Läs mer
2019-05-15

Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos

Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!

Läs mer
2019-04-02

Wallenbergmiljoner till autoimmun forskning

Olle Kämpe vid Karolinska institutet är en av fem forskare som får vara med och dela på 2,5 miljarder kronor från Wallenberg Clinical Scholars.

Läs mer
2019-02-27

Är influensavaccination säkert vid myastenia gravis (mg)?

Anna Rostedt Punga, docent och specialistläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala har skrivit för Neuros medlemmar om effekt och säkerhet av influensavaccin vid mg. Hon redovisar resultaten från en nyligen genomförd studie vid universitetssjukhuset i Leiden, Nederländerna.

Läs mer
2019-02-27

Symtom och behandling av mg hos barn och ungdomar

En mg-grupp som inte alltid får så mycket uppmärksamhet är barn med mg. En sk juvenil mg definieras om den debuterar innan 18 års ålder. Juvenil mg kan delas in i två undergrupper: prepubertal mg om debut av sjukdomen inträffar innan 12 års ålder och postpubertal mg om debuten är efter 12 år

Läs mer
2019-02-27

Dagen för extra uppmärksamhet på mg och sällsynta diagnoser

Den 28 februari är det både den europeiska mg-dagen och dagen för att uppmärksamma sällsynta diagnoser. Mg står för Myastenia gravis och tillhör de sällsynta neurologiska sjukdomarna.

Läs mer
2019-02-27

Sällsynta dagen 28/2: Så bemästrar höjdhoppsstjärnan sin mg-diagno

Mellan 1972 och 1982 var Neuro-medlemmen Ann-Ewa Karlsson elitidrottare och hade både svenskt och europeiskt rekord i höjdhopp. För 15 år sedan fick hon plötsligt konstiga ansiktssymtom som visade sig vara starten på diagnosen mg, myastenia gravis. Den räknas som sällsynt diagnos.

Läs mer