Myastenia gravis (mg)

Mg är en muskelsjukdom som angriper impulsöverföringen från nerv till muskel. Följden blir att musklerna tröttas ut på ett onormalt sätt. Ibland angrips enstaka muskler, ibland många. Efter ansträngning ökar svagheten i musklerna påtagligt.

Hjärnan, nerven och muskeln är friska, men eftersom kontakten mellan nerv och muskel är störd så tröttas muskeln ut på ett onormalt sätt. Det är den viljemässigt styrda muskulaturen som påverkas. Besvären börjar ofta väldigt smygande så att man anpassar sig till en ökad muskulär uttröttbarhet. Det är uttröttbarheten som är avvikande. Muskelkrafterna kan initialt vara väldigt starka, men upprepade rörelserna kan resultera i förlamning. Besvären varierar starkt både hos individen och mellan individer.

Med rätt behandling kan många bli symtomfria under långa perioder. Ungefär en person av 100 000 får diagnosen varje år. I Sverige lever ca 2 000 personer med diagnosen

Forskning om myastenia gravis

Forskare har upptäckt att man kan immunisera djur så att de inte får myasteni.

Man har märkt att om man ger dem receptorantigen i till exempel näsans slemhinna, så har de bildat antikroppar mot receptorantikropparna, och blivit friska. Utifrån detta har man börjat diskutera kring möjligheten att i framtiden kunna vaccinera mot myasteni. Men på grund av att människor har lite olika antikroppspopulationer så kan man inte använda samma vaccin till alla med myasteni. Det går heller inte att vaccinera människor som redan fått sjukdomen. Vaccination ligger därför tills vidare långt fram i tiden.

Inom forskningen försöker man också komma allt närmare gåtan om vilka människor som är mottagliga för autoimmuna sjukdomar, vad som underhåller den autoimmuna processen hos dem, och hur man skulle kunna släcka den felinriktade immuna processen.

 

Relaterade nyheter

2019-11-09

Många vill se höjd åldersgräns för alternativ vård

Huvudförslagen i Kjell Asplunds utredning om alternativ vård stöds av de flesta remissinstanserna.

Läs mer
Debatt i jp.se
2019-11-08

Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården

Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.

Läs mer
3 anställda
2019-11-04

Bristen på neurologer slår mot icke akuta patienter

Lyssna på Neuro Kronobergs ordförande Jennie Hedrén Hasselros, i ett inslag från P4 Kronoberg.

Läs mer
400 000 kr
2019-10-24

Stort bidrag till forskning om neuropatisk smärta

Neurostödd försking Långvarig neuropatisk smärta beror på en ”nervskada” och påverkar många av Neuros medlemmar med diagnoser som ms, stroke, ryggmärgsskada och polyneuropati. Över 48 procent som besvarade enkäten till Neurorapporten[1] har symptomet smärta. Till skillnad från behandlingen av akut smärta, finns idag få

Läs mer
2019-07-25

Personer med neurologiska diagnoser blir tagna för att vara fulla

Sveriges radio har gått igenom anmälningar till diskrimineringsombudsmannen, do. Neuros ordförande Lise Lidbäck kommenterar i inslaget.

Läs mer

Föreläsning om myastenia gravis, mg, i Lund

Föreläsningen om myastenia gravis arrangeras av Neuro Lundabygden och Patientforum, Sjukhusbiblioteket, Skånes universitetssjukhus (SUS).

Läs mer
2019-05-15

Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos

Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!

Läs mer
2019-04-02

Wallenbergmiljoner till autoimmun forskning

Olle Kämpe vid Karolinska institutet är en av fem forskare som får vara med och dela på 2,5 miljarder kronor från Wallenberg Clinical Scholars.

Läs mer
2019-02-27

Är influensavaccination säkert vid myastenia gravis (mg)?

Anna Rostedt Punga, docent och specialistläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala har skrivit för Neuros medlemmar om effekt och säkerhet av influensavaccin vid mg. Hon redovisar resultaten från en nyligen genomförd studie vid universitetssjukhuset i Leiden, Nederländerna.

Läs mer
2019-02-27

Symtom och behandling av mg hos barn och ungdomar

En mg-grupp som inte alltid får så mycket uppmärksamhet är barn med mg. En sk juvenil mg definieras om den debuterar innan 18 års ålder. Juvenil mg kan delas in i två undergrupper: prepubertal mg om debut av sjukdomen inträffar innan 12 års ålder och postpubertal mg om debuten är efter 12 år

Läs mer