Myastenia gravis (MG)

Myastena gravis (MG) är en autoimmun muskelsjukdom som angriper impulsöverföringen från nerv till muskel. Kroppen producerar antikroppar mot receptorerna på muskelcellerna. Vilket försvagar impulsöverföringen från nerv till muskel. Följden blir att musklerna tröttas ut på ett onormalt sätt. Vid upprepning av samma rörelse avtar kraften markant för att återkomma efter lite vila.

Myastenia gravis (MG) betyder allvarlig muskelsvaghet. Hjärnan, nerven och muskeln är friska, men eftersom kontakten mellan nerv och muskel är störd så tröttas muskeln ut på ett onormalt sätt. Det är den viljemässigt styrda muskulaturen som påverkas.

Besvären börjar ofta väldigt smygande så att man anpassar sig till en ökad muskulär uttröttbarhet. Det är uttröttbarheten som är avvikande. Muskelkrafterna kan i början vara starka, men upprepade rörelser kan resultera i att kraften försvinner. Besvären varierar mycket mellan olika personer. Symtom kan även variera från dag till dag och från timme till timme hos samma person. Musklerna fungerar ofta bättre på morgonen och sämre på kvällen. Ibland angrips enstaka muskler, ibland många.

Myastenia gravis (MG) är en sällsynt sjukdom. I Sverige har cirka 2500 personer MG-diagnos. Fler kvinnor än män får MG. Det finns en viss ärftlighet för MG, kring 4 procent. MG är en obotlig men godartad sjukdom, som ibland kan vara allvarlig om andningen påverkas. Det är stora variationer i hur MG utvecklas. Snabb diagnos och rätt behandling är viktigt. Med rätt behandling kan många bli symtomfria under långa perioder.

Tre olika debuterande former av MG

  • Tidigt debuterande form av MG med topp kring 10-30 års ålder, där en stor majoritet är kvinnor.
  • Sent debuterande form av MG över 50-60 års ålder, utan skillnad mellan könen.
  • En form där sjukdomen är associerad med en tumör i brässen (tymus).

.

Forskning om myastenia gravis (MG)

Forskningen kring den neurologiska diagnosen myastenia gravis, MG vinner mark och nya behandlingar utprovas. Det finns behov av att hitta behandlingar som kan ha bra och snabb effekt.

Inom andra autoimmuna sjukdomar, så som psoriasis, ledgångsreumatism och MS, har så kallade biologiska läkemedel med immundämpande effekt inneburit betydligt förbättrade möjligheter att uppnå sjukdomskontroll. Immundämpande behandling är ofta nödvändig för att minska produktionen av antikroppar och därmed inflammationen i nerv-muskelkopplingen.

På vissa kliniker i Sverige har man börjat använda immundämpande läkemedel redan vid insjuknandet med MG och det verkar fungera betydligt snabbare än äldre behandlingar. Även blodstamcellstransplantation har använts med positivt resultat. 
Läs mer under Behandling av MG.

Inom forskningen försöker man också komma allt närmare gåtan om vilka människor som är mottagliga för autoimmuna sjukdomar, vad som underhåller den autoimmuna processen hos dem, och hur man skulle kunna släcka den felinriktade immuna processen.

Forskare har upptäckt att man kan immunisera djur så att de inte får myasteni. Man har märkt att om man ger dem receptorantigen i till exempel näsans slemhinna, så har de bildat antikroppar mot receptorantikropparna, och blivit friska. Utifrån detta har man börjat diskutera kring möjligheten att i framtiden kunna vaccinera mot MG. Men på grund av att människor har lite olika antikroppspopulationer så kan man inte använda samma vaccin till alla med MG. Det går heller inte att vaccinera människor som redan fått sjukdomen. Vaccination ligger därför tills vidare långt fram i tiden.

Källor: Fredrik Piehl, professor i neurologi vid Karolinska institutet.
Ritva Matell, docent i neurologi vid Karolinska Institutet.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Gå med i Neuro

För bara 30 kronor i månaden får du tillgång till råd, stöd och nätverk.

Jag vill gå med idag!

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Ja, tack!
 

Relaterade nyheter

2020-05-19

Hostteknik - Tips på "huffing"!

För personer med MG kan en förkylning eller infektion ta mycket kraft. Inte minst vad gäller att orka hosta upp slem. När man har svårt för att få luft kan detta skapa ångest och panik, vilket gör att man har tendens att andas snabbt och ytligt.

Läs mer

Få svar på dina frågor om covid-19 och neurologisk sjukdom

Socialstyrelsen bedömer att personer med vissa neurologiska och neuromuskulära sjukdomar löper risk för ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i coronavirus/covid-19. Därför bjuder vi nu in till en webbsänd föreläsning tillsammans med Charlotte Dahle, neurolog och överläkare.

Läs mer
2020-05-13

Neuro stödjer stimulerande neurorehab med Ronnie Gardiner Method

Neurostödd försking Den rytm- och musikbaserade rehabiliteringsmetoden ”Ronnie Gardiner Method” är så pass intressant, att Neuro och Neurofonden 2018 gick in med ett forskningsbidrag till Linköpingsforskaren Petra Pohl för detta. Tidigare har en Göteborgsstudie med strokepatienter gett positiva resultat för bättre livskvalitet och nu har Parkinsonpatienter studerats av Pohls forskarteam.

Läs mer
2020-04-17

Neuroordförande välkomnar Socialstyrelsens riskgrupps-identifiering

Nu har Socialstyrelsen identifierat vilka grupper som kan klassas som riskgrupper och som behöver ett särskilt skydd mot att smittas mot virussjukdomen covid 19. För Neuros medlemmar handlar det bland annat om; neuromuskulära diagnoser som ALS plus MS och Parkinson. 23 april kom även ett förtydligan

Läs mer
2020-04-09

Covid-19 och individer med neuromuskulära sjukdomar:

Neuromuskulära sjukdomar omfattar många olika diagnoser med starkt varierande funktionshinder även hos individer med samma diagnos. Det är därför svårt att ge specifika rekommendationer som är generaliserbara men följande rekommendationer är tillämpliga på många neuromuskulära sjukdomar.

Läs mer
2020-04-06

”Cytokinstormar” är problemet

Immunförsvaret kan överreagera mot det nya coronaviruset och skapa cytokinstormar i kroppen, som angriper inre organ. Det finns redan befintliga mediciner som hjälper mot detta.

Läs mer
2020-04-02

Covid-19 - globalt initiativ för att dela information

Nu när covid-19-pandemin sprider sig över hela världen ökar efterfråga på information om effekterna av viruset för personer med neurologiska sjukdomar. Inom Svenska Neuroregister pågår arbete för att snabbt kunna få en uppfattning om utvecklingen och eventuella risker för de olika patientgrupperna.

Läs mer
2020-03-26

Internationella rekommendationer för MG/LEMS vid covid-19

Anna Rostedt Punga, professor och överläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala förmedlar här internationella rekommendationer för läkemedelsbehandling för personer med MG/LEMS i samband med covid-19.

Läs mer
2020-03-17

Samlad information om coronaviruset, covid-19 - för flera diagnoser

På vårt nya diskussionsforum har vi samlat information från olika specialister om coronaviruset, covid-19. Förutom generella råd från olika myndigheter finns vägledning som gäller MS, MG, LEMS, NMD, ryggmärgsskadade, stroke och SMA. Genvägar finns i artikeln här, listan kompletteras löpande.

Läs mer
2020-03-06

Dubbel kamp när paraidrottare drabbas av idrottsrelaterade skador och sjukdomar

Trots att idrottsrelaterade skador och sjukdomar är vanligt förekommande under Paralympics samt det faktum att all idrott innebär en risk för att drabbas av en idrottsrelaterad skada eller sjukdom är kunskapen om idrottsrelaterade skador och sjukdomar inom parasport begränsad, och det finns inga evi

Läs mer