Försörjning
När det gäller arbetsförmågan påverkas den naturligtvis i olika grad beroende på vilket slags arbete det handlar om och vilka begränsningar man har i sin diagnos.
Arbetsförmågan beror även på hur flexibel situationen på arbetsplatsen är och om praktiska lösningar kan underlätta jobbsituationen. I allmänhet blir sådant som ergonomi extra viktigt vid en neurologisk diagnos. Ljus, ljud, hur man sitter och står; variation i arbetsställningar och möjlighet till mikropauser är också viktigt. Det brukar också finnas tekniska möjligheter som till exempel anpassning av bildskärm och tangentbord.
Deltidssjukskrivning
l Sverige finns en möjlighet att bli deltidssjukskriven till exempel 25, 50 eller 75% under en begränsad period. Detta under förutsättning att arbetsförmågan är delvis nedsatt på grund av sjukdom.
Det kan vara mycket svårt att på förhand veta exakt hur länge arbetsförmågan finns. Därför krävs en planerad uppföljande kontakt med sjukvården för att få sjukskrivningsperioden förlängd. Det är alltså mycket vanligt att arbetsförmågan utvärderas löpande.
Det är läkaren som bedömer arbetsförmågan och skriver ett sjukintyg till Försäkringskassan. Där bedömer sedan en handläggare ärendet. En annan vanlig orsak till att man behöver vara borta från arbetet tillfälligt är att man deltar i rehabilitering dagtid under en viss period. Ett tips är att kontakta en kurator för diskussion, råd och stöd vid frågor som gäller arbetslivet.
Rehabilitering och träning
Olika former av träning passar olika människor beroende på livssituation.Det finns inte mycket dokumenterat om sjukgymnastisk träning vid Huntingtons sjukdom, men aktiva ansträngningar behövs för att bevara funktioner. Fysisk aktivitet, motion och träning bör uppmuntras. När balans och motorik blir problematiska bör sjukgymnastik initieras. I senare skeden behövs exempelvis kontrakturprofylax och gångträning med stöd.
Det finns både dagrehabilitering, internat och utlandsrehabilitering. När det är aktuellt skriver läkaren en ansökan tillsammans med ett intyg som skickas till en särskild handläggare. Handläggare bedömer huruvida kostnaden kan betalas av till exempel landstinget eller kommunen. lbland kan arbetsgivare och kommun hjälpas åt med denna kostnad. Det brukar avse framför allt sammanhållna rehabiliteringsperioder på särskilda rehabiliteringsenheter.