GBS - Guillain-Barrés syndrom
Guillain-Barrés syndrom (GBS), är en akut inflammatorisk polyneuropati med symtom som förlamning i armar och ben. Tillståndet kommer snabbt och ökar under loppet av dagar eller veckor. Guillain-Barrés syndrom är den vanligaste orsaken till akut polyneuropati i Sverige och drabbar ca 1-2 personer per 100 000 varje år.
Eftersom GBS i allvarliga fall kan ge livshotande andningsbesvär och oregelbundna hjärtslag behöver personer med misstänkt GBS remitteras akut till sjukhus för bedömning, behandling och observation.
Symtom vid GBS
Sjukdomen börjar ofta med att man känner sig svag eller att det börjar domna i fötterna och underbenen. Inflammationen orsakar förlamningar som sedan stiger uppåt i kroppen. Armarna kan också bli förlamade och ibland också musklerna i ansiktet. Cirka 20 procent utvecklar andningspåverkan och hos en andel av dessa kan det bli nödvändigt med vård i respirator under några dagar-veckor innan andningsfunktionen förbättrats. Cirka hälften av patienterna får även påverkan på autonoma nerver med risk för bland annat allvarlig hjärtrytm eller blodtryckspåverkan. Vid GBS symtom är det därmed viktigt att snabbt få en diagnos och vård.
Det är viktigt att påpeka att allvarlighetsgraden av sjukdomen varierar från person till person, så det är inte ovanligt med en lindrig förlamning istället för en mer utbredd sådan.
Efter ett par veckor nås ofta en platåfas under ett par veckor. Samtliga personer med GBS slutar försämras inom fyra veckor efter start av symtom. Därefter återhämtar man sig gradvis. De flesta blir friska igen inom några veckor eller månader, men i många fall finns det neurologiska restsymtom under flera år efter sjukdomsstarten Riskfaktorer för en sämre prognos är hög ålder, förekomst av diarré inom cirka fyra veckor före start av neurologiska symtom, samt försenad insättning av immunterapi.
Orsak till GBS
Inflammationen orsakas av ett autoimmunt angrepp på perifera nerver och nervrötter. Det innebär att kroppens eget immunförsvar angriper nerverna. Utlösande faktor är i många fall en infektion. I de flesta fall orsakas denna inflammation av ett föregående virus eller en bakterieinfektion inom en fyra- veckorstid före start av de neurologiska symtomen. I början på pandemin med coronaviruset år 2020 befarades det att covid-19 infektionen skulle leda till ökad risk för utveckling av GBS, men så har det inte blivit.
Under 60-talet rapporterades det i USA om en minimal ökad risk att få GBS efter svininfluensavaccin. Denna riskökning sågs däremot inte i samband med den globala svininfluensavaccinationen 2009. Nutidsstudier av säsonginfluensavaccin har inte visat någon ökad risk för insjuknande i GBS. Inte heller har man sett ökad risk för återinsjuknande i GBS om en person som tidigare haft GBS vaccinerar sig mot säsonginfluensa.
Diagnos vid GBS
För att ställa diagnos genomförs både neurofysiologisk undersökning och flera laboratorieprover tas för att utesluta andra sjukdomar och infektioner. Prov från ryggvätskan sk likvorundersökning tas för att styrka diagnosen. I vissa fall kan det bli aktuellt att göra en undersökning med magnetkamera, MRI (Magnetic Resonance Imaging).
Behandling av GBS
Behandlingen går främst ut på att förkorta tiden då du har symtom och förhindra komplikationer.
Intravenöst immunglobulin är en typ av behandling som påverkar immunförsvaret med dokumenterad gynnsam effekt på förloppet.
En annan effektiv form av behandling går ut på att ta bort ämnen ur blodet som är skadliga som exempelvis antikroppar. De tas bort med en metod som kallas plasmaferes.
Respiratorbehandling och kvalificerad intensivvård sätts in redan vid lätta tecken till andningspåverkan. Patienter som inte behöver vårdas på en intensivvårdsavdelning, behöver vårdas på vårdavdelningar med vana av att övervaka neurologiskt status, hjärtrytm, blodtryck och andningsfunktion under den progressiva fasen av sjukdomen.
Efter intensivvård eller övervakning av den akuta sjukdomsfasen på en vårdavdelning, behövs ofta en längre tids träning på rehabiliteringsavdelning, eller hos sjukgymnaster och arbetsterapeuter i öppenvård
Trots behandling upplever cirka 50 procent av patienterna bestående symtom 1 år efter sjukdomsstarten, och cirka 15 procent får bestående nervpåverkan.
Uppföljning av GBS
Uppföljning av förlopp och behandlingssvar vid GBS görs med hjälp av den särskilda skattningsskalan GBS-disabilityskalan samt genom att mäta handstyrkan med en dynamometer. Dessa mätmetoder ingår i Inflammatoriska Polyneuropatiregistret (som är en del av det Svenska Neuroregistret). Informationen används av vården för att bättre förstå om man svarat på den pågående behandlingen och följa långtidsförloppet.
Svenska Neuroregistret
Sakkunnig: Neurolog och överläkare Rayomand Press, Neurologkliniken, Karolinska universitetssjukhuset.
Polyneuropatidagen 16 oktober 2024!
Här finns presentationer från polyneuropatidagen i Stockholm som visades i livesändningen. Föreläsare där var Rayomand Press, neurolog på Karolinska Universitetssjukhuset samt smärtspecialist och fysioterapeut Sara Östhols och fysioterapeut Sandra Magnusson, båda från Neuro Campus.
Vi uppmärksammar polyneuropati och firar Neuroförbundet on tour 2023
Varmt välkommen att ta del av inspelningar från denna halvdag med kunskap och firande på polyneuropatidagen den 16 oktober 2023. Neuroförbundet anordnade en halvdag med föreläsningar om polyneuropati och firade att Jenny Ljungberg kom i mål. Hon har cyklat 360 mil i Sverige för att uppmärksamma om neurologiska diagnoser och att samla in pengar till vår verksamhet och ge stöd åt forskning.
De fick tejpa upp så jag kunde titta med båda ögonen
Lena Bergsten drabbades av GBS, en ovanlig form av polyneuropati. På några timmar gick hon från fullt frisk till att bli helförlamad, kroppens organ slutade att fungera. Lena räddades till livet men när hon vaknade upp, fullt medveten, kunde hon bara blinka med ena ögonlocket. Sedan dess har mycket hänt och Lena Bergsten berättar om hur hennes liv i dag ser ut.
Polyneuropatidagen 16 oktober 2022
Allt fler diagnostiseras med polyneuropati. Närmare 200 000 personer i Sverige lever med sjukdomen – men den är ännu okänd hos allmänheten. För att ändra på det lanserade Neuro en ny årsdag: Med start 2021 infaller Polyneuropatidagen den 16 oktober varje år.
Viktigt att ingå i det nationella kvalitetsregistret
I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister, Svenska neuroregister, där det ingår flera delregister för neurologiska diagnoser. Vet du om du ingår i ett delregister för din diagnos?
Pandemin har lett till ökad brist på viktigt läkemedel
Under flera år har tillgången på intravenösa immunglobuliner, Ivig, som framför allt används i behandling mot neuroimmunologiska, reumatologiska och hematologiska sjukdomar, varit bristfällig. Men i och med coronapandemin har bristen blivit värre, både i Sverige och världen.
Digital föreläsning om neuropatisk smärta
Neuro startar veckan med Neuropromenaden genom att bjuda in till en lärorik digital föreläsning om en forskningsstudie kring neuropatisk smärta. Ett symtom som är vanligt vid diagnosen polyneuropati, men det förekommer även vid flera neurologiska diagnoser som exempelvis MS.
När läkaren själv blir sjuk
När läkaren själv blir sjuka görs ofta avsteg från de riktlinjer om utredning, bedömning och uppföljning som tagits fram för att trygga en god och patientsäker vård. Jonatan Wistrand, ST-läkare i allmänmedicin och medicinhistoriker vid Lunds universitet frågar sig varför.
Digital föreläsning om polyneuropati
Nu finns inspelningen från den 26 november 2020 publicerad, den är även textad. Föreläsningen riktar sig till dig som är intresserad, själv har polyneuropati eller arbetar inom vård- och omsorg och har kontakt med personer som har diagnosen polyneuropati
Utan förvarning slog sjukdomen Guillain-Barrés till
Tommy återvände till livet efter tio veckor i respirator. – Jag befann mig i dödsskuggans dal, säger han i en intervju i Göteborgs-Posten.