Fötterna på en patient som får dropp och ligger i en sjukhussäng. Foto.
För personer med sjukdomarna Guillain-Barrés syndrom och svåra skov av Myastenia gravis kan bristen få allvarliga konsekvenser enligt Rayomand Press. Foto: Håkan Sjunnesson, Neuro.s

Pandemin har lett till ökad brist på viktigt läkemedel

Under flera år har tillgången på intravenösa immunglobuliner, Ivig, som framför allt används i behandling mot neuroimmunologiska, reumatologiska och hematologiska sjukdomar, varit bristfällig. Men i och med coronapandemin har bristen blivit värre, både i Sverige och världen.

Detta orsakar stora problem i vården, och för patienterna.

– Vi har fått ta en del tuffa beslut och tillfälligt minska dosen för vissa patienter för att det ska räcka under våren. I andra fall har vi istället behövt prioritera användandet av andra inflammationshämmande terapier än Ivig, säger Rayomand Press, överläkare på neurologkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset till sajten Läkemedelsvärlden.

Immunglobulin är en antikropp som förekommer i blodets plasma och behövs bland annat för kroppens immunförsvar. Vid användande av immunhämmande behandlingar mot inflammatoriska sjukdomar, uppstår ibland en sekundär immunbrist i och med att immunglobulinnivåerna i blodet sjunker. Då kan behandling med Ivig vara nödvändig.

– Under de senaste fem-sex åren har det tillkommit nya indikationsområden för Ivig vilket gör att det har blivit en större konkurrens om produkterna, säger Rayomand Press.

Vid neurologkliniken på Karolinska universitetssjukhuset är det cirka ett 80-tal patienter som behandlas med läkemedlet. Ingen patient där har dött på grund av bristen, men de som har fått en lägre dos under april har fått muskelsvagheter och ökade domningar i armar och ben, berättar Rayomand Press.