Träning hjälper - men svårt att orka med
Svår trötthet, även kallad fatigue eller hjärntrötthet, är vanligt hos personer med neurologiska diagnoser, till exempel MS, Parkinson och stroke. Det som hjälper bäst mot tröttheten är oftast fysisk träning. Samtidigt kan tröttheten vara det största hindret för att orka träna. Caroline Feldthusen, forskare och fysioterapeut vid Centrum för Personcentrerad vård, GPCC, har tipsen för hur man kan bryta den negativa spiralen.
På fysioterapin på Sahlgrenska i Göteborg är det fullt av träningsredskap och maskiner med vars hjälp man kan träna upp styrka, balans och rörlighet. När Caroline Feldthusen började arbeta här lade hon märke till att många patienter inte gjorde sin rehabiliteringsträning och lämnade återbud.
– Orsaken de uppgav var trötthet. De orkade helt enkelt inte, säger Caroline Feldthusen, forskare och fysioterapeut vid Centrum för Personcentrerad vård, GPCC.
Caroline Feldthusen har forskat på och intervjuat patienter med reumatoid artrit, RA. 40-50 procent av patienterna uppger att de upplever en svår trötthet och ytterligare 30-40 procent känner sig begränsade på grund av den.
– Det går inte att vila bort denna trötthet, säger Caroline.
Trötthet drabbar flera patientgrupper
Den trötthet personer med reumatoid artrit upplever kallas även fatigue. Fatigue drabbar även personer med andra reumatiska sjukdomar liksom personer med diagnoser som cancer, MS, Parkinson, stroke, hjärt- och kärlsjukdomar. Trötthet är precis som smärta svårt att mäta objektivt. Fatigue beskrivs både som en allmän dimma och som överväldigande sjok av trötthet. Det finns dock patienter med mycket smärta som inte är trötta och de som knappt har några smärtor men ändå överfalls av trötthet.
– Många av dem som lider av fatigue känner att de har lika stora krav på sig som en fullt frisk person. Det är speciellt tydligt för människor i arbetsför ålder som ska funka både i arbetet, socialt, fysiskt, emotionellt och kognitivt, säger Caroline.
Caroline Feldthusen visar på fem faktorer att arbeta med:
- Mental styrka och motivation – att se positivt på tillvaron kan avleda trötthet. Tidigare erfarenheter av att ha varit fysisk aktiv kan bidra till en starkare självbild.
- Göra det lätt att träna – genom att inkorporera träningen i sina dagliga rutiner, till exempel cykla till och från jobbet. Att hitta sin grej, kanske man har ett gym eller en simhall i närheten. Planera in fysisk aktivitet, genom att till exempel packa träningsväskan kvällen innan så den bara är att ta med sig på morgonen.
- Finna balansen – att kunna hantera krav och förväntningar från omgivningen och sig själv. Vad är en rimlig nivå att träna på just nu? Viktigt att tillåta sig återhämtning.
- Få stöd för att kunna vara fysiskt aktiv – det kan handla om att träna med en personlig tränare, en träningskompis eller få stöd av en fysioterapeut. Träningsappar kan inspirera. Att få avlastning av någon som passar barnen så man kommer iväg och tränar.
- Ta hänsyn till sin sjukdom så att man kan vara fysiskt aktiv – lära sig leva med symptom och förändringar i sjukdomen. Stärka sin förmåga att hantera sjukdomen och anpassa träningen efter dagsformen. Kan man inte springa på grund av ont i foten kan man kanske cykla, simma eller gå i stället.