Ny Neurorapport slår fast: Därför behövs individuella rehabplaner

Denna artikel om huvudinnehållet i Neurorapporten 2020 är först publicerad i förbundet Neuros medlemstidning Reflex Magasin nr 2 2020, som nyligen kommit ut. Neurorapporten 2020 ska förbundet använda för att påverka beslutsfattare och förbättra situationen.

- Det som framkommer i årets Neurorapport bekräftar återigen hur eftersatta möjligheterna är för våra medlemmar att få tillgång till adekvat rehabilitering, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuro. Hon pekar på att för personer som lever med neurologiska funktionsnedsättningar är det livsavgörande med en livslång och sammanhållen tillgång till rehabilitering. Det gäller att både bevara och återställa förmågor.

- Många medlemmar vittnar om hur insatserna har bidragit till ett självständigare liv och mindre behov av hjälpmedel. Personer i arbetsför ålder nämner ofta också arbetsförmåga som en viktig faktor, enligt Lise Lidbäck.

Undersökningar visar verkligheten

Neuros grundhållning är att alla med rehabiliteringsbehov ska erbjudas en individuell rehabiliteringsplan. För det krävs organisatoriskt stöd och tydliga prioriteringar från vårdens ledning och styrning.

Förbundet Neuro ställer regelbundet frågor till sina medlemmar för att få en bild av hur neurosjukvården och den neurologiska rehabiliteringen fungerar i landet.

”Fler än två av tre av de svarande angav att de har behov av någon typ av rehabilitering som de inte har tillgång till, i vår medlemsundersökning 2019. Störst andel av dem önskar tillgång till sjukgymnastik med fysioterapeut”, berättar Sara de Haas, Neuros utredare, som författat Neurorapporten 2020.

”Många har alltså ett större behov av handledd fysisk träning än vad regioner och kommuner erbjuder. Ofta hänvisas du till att träna på egen hand, men fysiska symptom, hjärntrötthet och kognitiv svikt kan utgöra hinder för det. Samtidigt som många har liknande symptom, oavsett neurologisk diagnos”, förklarar rapportförfattaren. Hon pekar på ett exempel på en kommentar som en av de svarande i medlemsundersökningen avgett; ”Jag har fått ett självträningsprogram, men behöver hjälp att utföra det.”

God och nära vård stödjer Neurokrav

Lise Lidbäck berättar att i början av april överlämnades huvudbetänkandet i den stora utredningen God och Nära vård, där Neuro har ingått i en av referensgrupperna:

- Glädjande nog stöds våra slutsatser i Neurorapporten av en del av förslagen i denna viktiga utredning. Exempelvis föreslås att förebyggande insatser och rehabilitering skall skrivas in i en individuell plan. En fast vårdkontakt föreslås vidare att ha ansvaret för att den individuella planen är uppdaterad och relevant, säger Lise Lidbäck och fortsätter:

- Utredaren drar slutsatsen att detta förfarande förhoppningsvis leder till att fler får tillgång till viktiga insatser. Vi kommer att följa utvecklingen i den kommande stora primärvårdsreformen noga och på alla sätt arbeta för att säkra tillgången till rehabilitering.

För att upprätthålla förmågor

”I årets rapport fördjupar vi oss i varför Neuro förespråkar individuella rehabiliteringsplaner. Vi tydliggör också värdet av återkommande perioder av så kallad sammanhängande teamrehabilitering. Slutligen argumenterar vi för att alla med neurologisk diagnos ska ges möjlighet att utföra rehabiliterande övningar för att upprätthålla förmågor, mellan sammanhängande rehabiliteringsperioder”, enligt Sara de Haas.

Hon pekar på att förbundet Neuro arbetar för att alla med neurologisk diagnos som är i behov av rehabilitering ska få individanpassad sådan och att en individuell rehabiliteringsplan kan bidra till det. Planen ska tas fram av vårdpersonal tillsammans med patienten och dokumenteras skriftligt. Den individuella planen är viktig inte bara för den aktuella rehabiliteringsprocessen under vilken den skrivs, utan också för att det ska finnas ett bra upplägg för tiden efteråt och för att vården bättre ska kunna följa upp den enskildes rehabiliteringsbehov.

Framtagen tillsammans med patienten

”I Neurorapporten 2020 tydliggör vi vad som kännetecknar en bra individuell rehabiliteringsplan och hur den ska användas. Forskarna Jan Lexell och Marcelo Rivano Fischer förespråkar att en individuell rehabiliteringsplan ska innehålla både kort- och långsiktiga mål och ses som levande dokument. För att rehabiliteringsplanen ska vara ett levande dokument förutsätts att den följs upp, används i nya kontakter med hälso- och sjukvård och dessutom revideras vid behov”.

Rapportförfattaren betonar att rehabiliteringsplanen bör vara framtagen av ett multiprofessionellt team i samarbete med patienten, eftersom ett sådant team möjliggör ett helhetsgrepp.

”Och att patienten involveras i rehabiliteringsplanens framtagande är av största vikt”, hävdar Sara de Haas med hänvisning till en bok skriven av rehabiliteringsläkarna Richard Levi och Per Ertzgaard.

Förebyggande insatser måste till

”De menar att målen måste upplevas meningsfulla av den de berör. Det är viktigt för att patienten ska kunna känna motivation och delta aktivt i rehabiliteringsprocessen. Patientens aktiva deltagande är slutligen en förutsättning för att rehabiliteringsprocessen ska ge resultat”, enligt rapportförfattaren.

Ett annat citat hämtat från Neuros medlemsundersökning 2019 sammanfattar Neuros krav på individuella rehabiliteringsplaner i Neurorapporten 2020: ”Olika former av rehabilitering passar olika personer /…/ Det ska vara personcentrerat.”
-För att framtidens hälso- och sjukvårdssystem ska kunna vara hållbart, måste våra beslutsfattare fokusera mycket mer på förebyggande och hälsofrämjande insatser. Det tjänar vi alla på, hävdar förbundsordförande Lise Lidbäck.

Håkan Sjunnesson

Rapportens slutsatser i fem punkter

• Allt för få har idag en individuell rehabiliteringsplan.
• Rehabiliteringsplaner och rehabiliteringsbehov måste följas upp i högre grad än vad som görs idag.
• Sammanhängande teamrehabilitering erbjuds inte alla med neurologisk diagnos som är i behov av det. De geografiska skillnaderna är oacceptabla.
• Patienter ges inte tillräckligt information om neurologisk rehabilitering. Inte heller tillräcklig hjälp att ansöka om det.
• Det krävs bättre förutsättningar för personer med neurologisk diagnos ska kunna genomföra övningar kontinuerligt efter en sammanhängande rehabiliteringsperiod.