Ny enkätundersökning: Många kroniskt sjuka är beroende av närstående för att klara av sin ekonomi
Att vara kroniskt sjuk är dyrt och kan i värsta fall leda till kronisk fattigdom. Det visar en ny undersökning som Reumatikerförbundet och Neuroförbundet har genomfört tillsammans och som har besvarats av över 7000 medlemmar.
De flesta av respondenterna klarar av grundkostnaderna i hushållet varje månad, men så fort det handlar om utgifter utöver de mest grundläggande blir det problem för många.
- Att ständigt leva på marginalen och känna ekonomisk stress tär på psyket. Den som inte ser någon ljusning mår ofta dåligt i både kropp och själ, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet.
Nästan en tredjedel av respondenterna kan inte betala en oförutsedd utgift på 14 000 kronor och över 30 procent uppger att sjukdomsrelaterade kostnader, exempelvis utgifter för läkemedel, läkarbesök, hjälpmedel, rehabilitering och sjukresor, påverkar hushållsekonomin i hög eller mycket hög utsträckning. I det segment som omfattar personer som är sjukskrivna, har sjukersättning, är arbetssökande eller har försörjningsstöd är det nästan 60 procent som inte kan betala en oförutsedd utgift på 14 000 kronor. I SCB:s vanliga befolkningsstatistik är motsvarande siffra cirka tolv procent.
Över 40 procent har behövt använda sparade medel, lån eller hjälp från andra för att täcka kostnader som är kopplade till sjukdomen. Och nästan 23 procent anger att de är i behov av regelbunden ekonomisk hjälp från en anhörig för sin egen försörjning. I den gruppsom omfattar sjukskrivna, arbetssökande och personer med försörjningsstöd är siffran hela femtio procent.
- Om du inte har tur att ha en närstående som kan bidra, pengar på banken eller saker att sälja när du blir sjuk – ja, då kan du förvänta dig ett liv som kroniskt fattig, säger Lotta Håkansson.
En av enkätens slutfrågor löd så här: Om din ekonomiska situation skulle försämras ytterligare, upplever du då att du har någon buffert eller möjlighet att hantera detta? Nej, svarar nästan 30 procent. I gruppen sjukskrivna och arbetssökande är siffran hela 54 procent.
- Bakom alla siffror i vår enkät finns människor som vill dra sitt strå till stacken, jobba efter förmåga och ha en meningsfull vardag. Glöm inte bort oss i valrörelsen, säger Eva Helmersson, förbundsordförande, Neuroförbundet.