Debatt: När Sverige stärker sin beredskap får rehabilitering, habilitering och hjälpmedel inte glömmas bort
I dag kan en person behöva rehabilitering efter en stroke, en ryggmärgsskada, en neurologisk sjukdom, en operation eller en olycka. I en kris eller vid höjd beredskap blir behovet inte mindre. Tvärtom kan det öka.
Om rehabilitering uteblir riskerar människor bestående funktionsnedsättningar, förlorad självständighet och sämre möjligheter att återgå till arbete, studier och vardagsliv. För personer med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar kan avbrott i rehabilitering, habilitering eller tillgången till hjälpmedel snabbt leda till försämrad hälsa och ökade behov av vård och omsorg.
Rehabilitering är också en förutsättning för att hela vårdkedjan ska fungera. När människor får rätt insatser kan de lämna akut- och specialistvården i rätt tid, samtidigt som vårdplatser frigörs för nya patienter.
Därför uppmanar Neuroförbundet, Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter nästa regering att göra rehabilitering, habilitering och hjälpmedel till en integrerad del av hälso- och sjukvårdens beredskap.
Det som inte fungerar i fredstid kommer inte heller att fungera i kris eller krig.