Kommunala riktlinjer snävar in rättigheter
Förra veckan deltog Neuroförbundets juridiska rådgivare Maria Lillieroth på webbinariet "Kommunala riktlinjer inom LSS - en uppföljning". Föredraget visade på hur kommuner arbetar med riktlinjer för LSS-insatser och hur dessa riktlinjer ofta begränsar möjligheter och rättigheter för personer i behov av insatser via LSS. Webbinariet arrangerades av Autismförbundet.
Studien hade genomförts och presenterades av docent Ola Segnestam Larsson och professor Magnus Tideman vid Marie Cederschiöld högskola och var en jämförande uppföljning med utgångspunkt från Länsstyrelsernas utredning som lades fram 2007.
Kontinuitet och självbestämmande
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslagstiftning vars olika insatser ska ge individuellt och sammanhållet utformat stöd till personer med varaktiga behov. LSS ska leda till goda levnadsvillkor och möjligheten att kunna vara delaktig med kontinuitet och självbestämmande i fokus.
Redan 2007 fick kommunerna kritik av Länsstyrelserna för att använda begränsande riktlinjer gällande LSS och uppföljningen nu visar att användandet av riktlinjer har ökat, och det gäller även den begränsande inverkan dessa har. Enbart 6 procent av riktlinjerna är fria från begränsningar som är oförenliga med lagen. En nedslående siffra. 2007 var denna 10 procent.
Snävare utrymme
Utrymmet utan begränsningar har blivit snävare och det är tydligt att kommunernas allt hårdare riktlinjer genom åren drabbar självbestämmande och möjligheten till delaktighet och att lagens grundintentioner förbisers
Önskemålet vore istället att kommunerna utformar riktlinjer som är ambitiösa och ligger i linje med lagstiftningen och som är till för att stärka rättssäkerhet, jämlikhet och möjligheten att leva som andra.