Tjej med käpp. Foto.
Bild på Hanna T Rhodin som tappade känsel i händerna och ansiktet i samband med sin MS diagnos. Foto: Peder Björling.

Så bidrar Neuro till forskning om MS

Neurostödd forskning Karl Carlström vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet har nyligen beviljats medel för sitt projekt om karaktärisering av MS riskgener i humana oligodendrocyter.

Multipel skleros (MS) är en sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet (CNS). CNS består bland annat av nervceller som behöver isoleras för att kunna fungera normalt. Detta görs av en typ av celler som heter oligodendrocyter (OL). Insjuknandet av MS härleds ofta till ett överaktivt immunförsvar vilket bland annat innebär att OL i hjärnan och ryggmärgen angrips och förstörs.  

 

 

Projektet som nu fått medel handlar om att ta reda på hur oligodendrocyterna (OL) plötsligt tappar sin förmåga att skydda nervcellerna med sitt isolerande skikt. Syftet är att ta reda på varför MS förvärras och ändrar karaktär över tid samt att få mer kunskap kring hur oligodendrocyter bidrar till sjukdomsutvecklingen.  

 

Forskning om neurologiska sjukdomar

Tack vare gåvor från allmänhet och företag kan Neuro varje år fördela medel till forskning som gör skillnad för personer med neurologiska diagnoser. Vi delar i stor utsträckning ut bidrag till projekt där vi ser att resultaten kan komma sjuka människor till godo inom en relativt snar framtid.