Från vänster: Eva Helmersson, Andre Ortlieb Guerreiro Cacais, Charlotte Ytterberg och Sigrun Jónsdóttir (Johan Mellergård kunde inte medverka).

Neuroförbundets Stora forskningsbidrag 2026

Neuroförbundet delar ut totalt fem miljoner kronor till fyra forskningsprojekt inom multipel skleros, MS. Varje projekt tilldelas 1,25 miljoner speglar de stora frågor som återstår inom MS-forskningen: varför sjukdomen utvecklas så olika, hur man tidigare kan identifiera risk för bestående funktionsnedsättning och hur forskningsresultat snabbare kan bli till stöd i vardagen.

Medlen fördelas i samband med Neurodagen, och likt Neuroförbundets övriga stöd till forskning har det som mål att omsätta kunskap i konkret nytta för personer som lever med MS.

– För den som lever med MS handlar forskning inte bara om framtidens behandlingar. Det handlar också om att få bättre möjligheter att behålla funktion, självständighet och livskvalitet här och nu. Vi är stolta över att kunna stötta forskning med tydlig patientnytta, säger Eva Helmersson, Neuroförbundets ordförande.

Fyra projekt med patientnytta i fokus

Andre Ortlieb Guerreiro Cacais, Karolinska Institutet, får stöd för forskning om de immunreaktioner som driver MS. På sikt kan det ge bättre förståelse för sjukdomsmekanismer och bidra till nya möjligheter för diagnostik och mer riktade behandlingar.

Johan Mellergård, Linköpings universitet, får stöd för att undersöka den gradvisa funktionsförsämring som kan ske oberoende av skov, så kallad PIRA. Målet är att identifiera biomarkörer som gör det möjligt att tidigare upptäcka personer med högre risk och skapa bättre förutsättningar för individanpassad behandling.

Lenka Nováková Nyrén, Göteborgs universitet, får medel för forskning om kronisk neuroinflammation och sjukdomsprogression vid MS. Dagens behandlingar kan dämpa akut inflammation, men det finns fortfarande ett stort behov av behandlingar som bromsar den långsiktiga funktionsnedsättning som kan drivas av kronisk inflammation i hjärnan.

Charlotte Ytterberg, Karolinska Institutet, får stöd för att undersöka hur det digitala egenvårdsprogrammet Färre Fall vid MS kan införas i vården. Programmet är internationellt sett den enda åtgärden med ett helhetsgrepp om de samverkande fallrisker som påverkar både gående och rullstolsburna personer med MS och har visat effekt på fall. 

Gåvor blir ny kunskap

Neuroförbundets forskningsbidrag möjliggörs av generösa gåvor och testamenten. Varje år delas flera miljoner kronor ut till både mindre och större forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar. Förbundet prioriterar forskning med potential att komma patienter till praktisk nytta inom relativt snar framtid. Årets stora forskningsbidrag är särskilt inriktat på MS.

– Vi vill rikta ett varmt tack till alla givare. Deras stöd gör det möjligt att satsa på forskning som kan fördjupa kunskapen om MS och samtidigt göra konkret skillnad i människors vardag, säger Eva Helmersson, Neuroförbundets ordförande.