Neuroförbundets ger stort stöd till unik forskning om muskelfunktion hos barn med cerebral pares (CP)

Forskning som gör verklig nytta för patienter står i fokus för Ferdinand von Walden, ST-läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och docent vid Karolinska Institutet. På Neuroförbundets kongress i oktober tilldelades von Walden och kollegor det stora forskningsbidraget på 1,3 miljoner kronor för ett långsiktigt projekt om muskelfunktion hos barn och unga vuxna med cerebral pares (CP).

Von Waldens forskning tar ett helhetsgrepp på hur muskler påverkas vid CP och hur nya, individanpassade insatser kan skapa bättre livskvalitet. Han berättar: 

–  Projektet har en bred ansats och det tror jag vi är väldigt ensamma om i Sverige, ja till och med internationellt. Vi studerar funktion och hälsa från molekyl till motorik och det tror jag behövs för att man verkligen ska förstå vilka interventioner som har en bra effekt, inte bara för stunden utan för hela livet. 

Projektet löper över flera år och består av tre större delprojekt

–  Det första delprojektet undersöker hur skelettmuskulaturen är förändrad på molekylär nivå hos barn med cerebral pares. Preliminära data indikerar att muskulaturens energiproduktion kan vara påverkad hos barnen, och det kan vi nu studera vidare tack vare stabil finansiering, förklarar von Walden.  

Den andra delen, som genomförs tillsamman med Eva Pontén, överläkare och docent på barnortopeden, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, undersöker hur en av de vanligaste behandlingarna som barn med CP – botoxinjektioner i musklerna för att underlätta förflyttning och minska smärta – påverkar musklerna på sikt. Syftet är att se hur olika muskler svarar på upprepade injektioner och om barnets ålder spelar roll för hur muskeln reagerar. 

Den tredje delen av projektet syftar till att lägga grunden för preventivt arbete med fokus på hälsa och livskvalitet för barn och unga vuxna med CP.  

–  Vi undersöker hur anpassad fysisk aktivitet stärker hälsa och välmående hos barn med CP. Vi siktar in oss på barn i förskoleåldern, dels övre tonåren, två perioder när vi tror att det är extra viktigt att vara i rörelse. Vi hoppas kunna visa hur rätt träning och insatser kan stärka barns hälsa, förbygga komplikationer och skapa bättre förutsättningar för ett aktivt liv, säger von Walden.  

Projektet betyder mycket för såväl barn med CP som deras närstående, och ambitionen är att resultaten långsiktigt ska skapa bättre behandlingar och fler nationella lösningar. 

–  Vad gäller delarna av projektet som bygger på fysisk aktivitet, använder vi Frame Runners, en sorts springcyklar utan pedaler där man trots att man kanske sitter i rullstol vanligtvis, nu kan springa på marken med fötterna. Vi hoppas kunna visa hur bra det är med denna typ av aktivitet för barn med CP, och att alla barn i hela Sverige som vill ska kunna få en finansierad av region/kommun i framtiden, berättar von Walden. 

Neuroförbundets forskningsanslag går till projekt som ger patienter konkret nytta snabbt – och så även detta projekt. Von Walden hoppas att projektet ska leda till ökad kunskap om hur det är för kropp och muskler att växa upp med CP, och därifrån anpassa och förfina behandlingsrekommendationer. 

Betydelsen av dessa forskningsmedel är också tydlig för Ferdinand von Walden. 

– För oss innebär stödet från Neuroförbundet att vi kan gå från ord till handling. Ett anslag av denna storlek som löper över flera år skapar en långsiktig stabilitet i projektet. Det är denna typ av anslag som verkligen gör skillnad och gör att forskningen tar stora kliv framåt! avslutar han.