1,2 miljoner till forskning om hur kommuner tolkar och tillämpar LSS

Orimliga skillnader i tillgång till stöd

Neuroförbundets medlemmar har under många år uppmärksammat att både lagens utformning och lokala tolkningar leder till negativa konsekvenser för individer och deras anhöriga, en bild som forskaren Ola Segnestam Larsson delar. Han beskriver en oroande utveckling där allt fler kommuner har egna riktlinjer och begränsningar som saknar stöd i lagstiftningen. Dessa olika tolkningar och tillämpningar skapar orimliga skillnader i tillgången till stöd mellan kommuner, vilket strider mot tanken att LSS ska ge likvärdiga rättigheter oavsett var man bor.

- Ett typiskt exempel är ledsagarservice. Många kommuner anger att den bara får användas i närområdet – ibland bara inom kommungränsen. Andra sätter åldersgränser för kontaktperson eller tidsbegränsar beslut utan stöd i lagen. Det gör att två personer med samma behov kan få helt olika beslut, beroende på var de råkar bo, berättar Ola Segnestam Larsson.

Han oroar sig också för hur kommunernas egna tolkningar, som går längre än lagen, hotar rättssäkerheten.

- Det gör att besluten blir svåra att förutse och ännu svårare att överklaga. För den enskilde kan det kännas som att systemet inte längre är rättvist – och det är allvarligt, särskilt i en lag som handlar om grundläggande rättigheter.

Tre centrala frågor i projektet

Forskningsprojektet som nu beviljats medel från Neuroförbundet har som övergripande mål att förstå varför det ser ut som det gör – varför vissa kommuner har så många begränsningar och andra inte. Ola Segnestam Larsson och Magnus Tideman vill också visa vilka konsekvenser detta får för människors liv. De menar att det i slutänden handlar om att stärka rättssäkerheten och bidra till att LSS fungerar så som det var tänkt: att människor ska kunna leva som andra. Utifrån dessa målsättningar kommer projektet att undersöka tre centrala frågor:

• Varför kommuner tar fram egna riktlinjer, särskilt begränsningar som saknar stöd i lagen.
• Hur riktlinjerna faktiskt styr handläggarnas beslut.
• Hur det påverkar människors vardag, rättssäkerhet och tillit till stödsystemet.

Forskning som gör skillnad

Inom ramen för projektet kommer forskarna att intervjua personer som själva berörs av LSS, och i vissa fall även deras anhöriga. Enligt Ola Segnestam Larsson är dessa erfarenheter helt avgörande för att förstå hur riktlinjerna märks i vardagen. Intervjuerna ska bidra till att synliggöra vilka konsekvenser kommunala riktlinjer får för människors liv, rättssäkerhet och tillit till systemet.

Ola Segnestam Larsson hoppas att forskningsprojektet ska bidra till en mer rättssäker och likvärdig tillämpning av LSS över landet. Förhoppningen är att resultaten ska användas av kommuner, beslutsfattare och organisationer som Neuroförbundet för att stärka rätten till stöd och delaktighet.

För Neuroförbundet är detta forskningsprojekt en del av det mångåriga arbetet för att Funktionsrättskonventionen ska införlivas i svensk lag, och för att tillräckliga resurser avsätts för att åtgärda den FN-kritik som riktats mot Sveriges genomförande av konventionen.

Neuroförbundets stöd till forskning

Neuroförbundets stöd till detta och andra forskningsprojekt är möjligt tack vare våra medlemmar och givare, eftersom medlen främst kommer från donationer och testamenten. Det ger oss en unik möjlighet att ge direkt stöd till patientnära forskning genom att finansiera projekt som förbättrar förutsättningarna för personer med neurologisk diagnos. Förbundet prioriterar forskning som ger praktisk nytta för patienter på kort sikt.

För Ola Segnestam Larsson är Neuroförbundets bidrag till forskningen tydlig:

- Det betyder jättemycket! Tack vare anslaget kan vi fördjupa kunskapen om ett område som påverkar många människors vardag – hur kommuner tolkar och tillämpar LSS. Neuroförbundets stöd gör det möjligt att titta närmare på både varför kommuner tar fram riktlinjer, hur de används i praktiken och hur de påverkar människor som behöver stöd.