Behandling vid myastenia gravis (mg)

Det finns mediciner som förbättrar muskelkraften tillfälligt. De hindrar ett enzym i den synaptiska klyftan som kallas acetylkolinesteras och gör att acetylkolinet, som har fastnat i receptorn, verkar under längre tid.

Det är en effektiv och symptomlindrande medicin, men den är långt ifrån botande. Har man svår myasteni med för få receptorer hjälper inte kolinesterashämmare. Då måste man ta till så kallade immunomodulerande behandlingar som långvarigt kan mildra symptomen. Några exempel är kortison, azatioprin och ciklosporin.

Många blir bättre om tymus, körteln bakom bröstbenet, opereras bort. Denna körtel kallas även för brässen.

Om brässoperationen vid myastenia gravis - mg

 

Filmens deltagare Ritva Matell:
För praktiskt taget alla myasteniker brukar vi rekommendera brässoperation, så kallad tymektomi, som betyder att man tar bort brässen. Om patienten är över 70 år eller allmänt sjuk, så gör man det inte. Om myastenin är mycket lindrig eller enbart begränsad till ögonen så rekommenderas inte operation heller. Tymektomin utförs av en thoraxkirurg. Man skär i bröstbenet, öppnar det, och där bakom sitter brässen. Man försöker ta bort hela brässen. Brässvävnad kan finnas på olika platser i bröstkorgen, inte bara på en plats. Det har givit mycket bra resultat med få operationskomplikationer.

Patienten behöver stanna på sjukhuset i cirka fem dagar. Man kontrollerar att man inte har fått vätska i lungsäcken eller någon infektion. Effekten av brässoperationen är märklig. Dagarna efter operationen brukar man må bra, kanske beroende på en extra kortisonutsöndring under själva operationen. Men efter en till två veckor börjar man få sina myastenisymptom tillbaka igen. Tymektomieffekt kommer i stället smygande inom de närmaste åren. Första utvärderingen om effekten gör vi efter cirka ett halvt år och sedan efter ett år. Man har ingen förklaring till varför effekten inte kommer på en gång.

 

Relaterade artiklar

2018-05-07

Temahelg om myastenia gravis (mg)

I höst arrangerar vi en temahelg om mg i Sigtuna den 4-6 oktober 2018. Alla medlemmar och anhöriga är välkomna att ansöka om att delta. Under temahelgen kan du ta del av flera intressanta föreläsningar.

Läs mer
2018-05-04

Svårigheter att andas vid myastenia gravis (mg)

Andningssvårigheter vid myastenia gravis (mg) kan antingen bero på direkt trötthet/svaghet i den viljemässigt styrda andningsmuskeln, diafragman, eller i de kringliggande musklerna som styr in-och utandning. Läs artikel av Anna Rostedt Punga, docent docent och specialistläkare.

Läs mer
2016-10-14

Gåtan om effekten av fysisk träning vid Myasthenia Gravis behöver ett svar

Neuroförbundet stödjer forskning med 250 000 kronor Hittills saknas större vetenskapliga studier om hur fysisk träning påverkar muskeltröttheten och sjukdomsförloppet vid Myasthenia Gravis (MG), både på kort sikt och över tid.

Läs mer
2016-02-25

Mg-veckan: Nya behandlingar mot myastenia gravis, mg, på gång

Forskningen kring den neurologiska diagnosen myastenia gravis, MG vinner mark och nya behandlingar utprovas. 2500 personer i Sverige har diagnosen och ett par internationella prövningar pågår med biologiska läkemedel. Nu har också blodstamcellstransplantation använts för första gången med positivt

Läs mer
2016-02-11

Nordiskt mg-möte: Nyheter om forskning, rehab och sysselsättning

Vartannat år träffas representanter för de fem olika nordiska ländernas organisationer för mg, för att utbyta erfarenheter inom mg-området. På årets möte i Danmark presenterades bland annat intressant forskning om en ny medicin, rehabilitering vid muskelsjukdom och resultatet av en europeisk enkät om sysselsättning bland personer med mg.

Läs mer
2015-11-02

Rekommendationer för tandvård för patienter med mg, myastenia gravis

Riktlinjer för tandläkare är extra viktigt avseende patienter med svaghet i tuggmuskulatur och andra ansiktsmuskler (svårighet att svälja etc.). Mg kräver speciell uppmärksamhet för att säkerställa så bra och säker tandvård som möjligt Anna Rostedt Punga, docent och specialistläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala, ger här en del råd och tips i en specialskriven artikel för Neuroförbundets mg-medlemmar.

Läs mer
2015-02-26

Nya insikter om genetiska/ärftliga faktorer för myastenia gravis

Den välrenommerade tidskriften JAMA Neurology publicerade nu i februarinumret en enorm studie om genetiska (ärftliga) faktorer för att insjukna i mg. Bakgrunden till studien är att genetiska faktorer anses till viss del ligga till grund för att utveckla mg.

Läs mer
De söker patienter med skovvis ms till Fas 3-studie om blodstamcellsby

De söker patienter med skovvis ms till Fas 3-studie om blodstamcellsby

Att bota skovvis ms har hittills inte varit möjligt: "Nu kanske vi snart kan säga det, eftersom många av våra blodstamcellstransplanterade patienter med aggressiv skovvis ms, fortfarande är symtomfria efter tio år. Vi behöver nu ytterligare tio patienter för att slutföra globala MIST-Fas 3-studien"

Läs mer
2014-10-13

Stamcellstransplantation av egna celler - behandling vid myastenia gravis

En så kallad stamcellstransplantation har nyligen genomförts vid Akademiska sjukhuset i Uppsala för första gången i Sverige på ett fall av mycket svårkontrollerad myastenia gravis, mg. För en liten grupp patienter med mycket aggressiv och svårbehandlad mg är detta ett sista-handsalternativ.

Läs mer
2013-09-25

1. Orsaker till utveckling av tymushyperplasi (inflammation av brässen)

Sonia Berrih Aknin, INSERM, Paris Hos främst yngre kvinnor med MG och acetylkolinreceptorantikroppar (AChR-ak) ses en inflammationsliknande process i tymus (brässen), kallad hyperplasi.

Läs mer