Behandling vid myastenia gravis (mg)

Det finns mediciner som förbättrar muskelkraften tillfälligt. De hindrar ett enzym i den synaptiska klyftan som kallas acetylkolinesteras och gör att acetylkolinet, som har fastnat i receptorn, verkar under längre tid.

Det är en effektiv och symptomlindrande medicin, men den är långt ifrån botande. Har man svår myasteni med för få receptorer hjälper inte kolinesterashämmare. Då måste man ta till så kallade immunomodulerande behandlingar som långvarigt kan mildra symptomen. Några exempel är kortison, azatioprin och ciklosporin.

Många blir bättre om tymus, körteln bakom bröstbenet, opereras bort. Denna körtel kallas även för brässen.

Om brässoperationen vid myastenia gravis - mg

 

Filmens deltagare Ritva Matell:
För praktiskt taget alla myasteniker brukar vi rekommendera brässoperation, så kallad tymektomi, som betyder att man tar bort brässen. Om patienten är över 70 år eller allmänt sjuk, så gör man det inte. Om myastenin är mycket lindrig eller enbart begränsad till ögonen så rekommenderas inte operation heller. Tymektomin utförs av en thoraxkirurg. Man skär i bröstbenet, öppnar det, och där bakom sitter brässen. Man försöker ta bort hela brässen. Brässvävnad kan finnas på olika platser i bröstkorgen, inte bara på en plats. Det har givit mycket bra resultat med få operationskomplikationer.

Patienten behöver stanna på sjukhuset i cirka fem dagar. Man kontrollerar att man inte har fått vätska i lungsäcken eller någon infektion. Effekten av brässoperationen är märklig. Dagarna efter operationen brukar man må bra, kanske beroende på en extra kortisonutsöndring under själva operationen. Men efter en till två veckor börjar man få sina myastenisymptom tillbaka igen. Tymektomieffekt kommer i stället smygande inom de närmaste åren. Första utvärderingen om effekten gör vi efter cirka ett halvt år och sedan efter ett år. Man har ingen förklaring till varför effekten inte kommer på en gång.

 

Relaterade nyheter

2019-05-15

Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos

Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!

Läs mer
2019-04-02

Wallenbergmiljoner till autoimmun forskning

Olle Kämpe vid Karolinska institutet är en av fem forskare som får vara med och dela på 2,5 miljarder kronor från Wallenberg Clinical Scholars.

Läs mer
2019-02-27

Är influensavaccination säkert vid myastenia gravis (mg)?

Anna Rostedt Punga, docent och specialistläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala har skrivit för Neuros medlemmar om effekt och säkerhet av influensavaccin vid mg. Hon redovisar resultaten från en nyligen genomförd studie vid universitetssjukhuset i Leiden, Nederländerna.

Läs mer
2019-02-27

Symtom och behandling av mg hos barn och ungdomar

En mg-grupp som inte alltid får så mycket uppmärksamhet är barn med mg. En sk juvenil mg definieras om den debuterar innan 18 års ålder. Juvenil mg kan delas in i två undergrupper: prepubertal mg om debut av sjukdomen inträffar innan 12 års ålder och postpubertal mg om debuten är efter 12 år

Läs mer
2019-02-27

Dagen för extra uppmärksamhet på mg och sällsynta diagnoser

Den 28 februari är det både den europeiska mg-dagen och dagen för att uppmärksamma sällsynta diagnoser. Mg står för Myastenia gravis och tillhör de sällsynta neurologiska sjukdomarna.

Läs mer
2019-02-27

Sällsynta dagen 28 febr: Så bemästrar höjdhoppsstjärnan sin mg-diagnos

Mellan 1972 och 1982 var Neuro-medlemmen Ann-Ewa Karlsson elitidrottare och hade både svenskt och europeiskt rekord i höjdhopp. För 15 år sedan fick hon plötsligt konstiga ansiktssymtom som visade sig vara starten på diagnosen mg, myastenia gravis. Den räknas som sällsynt diagnos.

Läs mer
2019-01-22

Behandling för ökad styrka i muskler i nacke och svalg vid mg

Forskare i Tyskland har analyserat varför viss läkemedelsbehandling ger ökad styrka i muskler i nacke och svalg vid mg. Anna Rostedt Punga, docent och specialistläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala har skrivit och rapporterat från den internationella kongressen för neuromuskulära sjukdomar.

Läs mer
2019-01-22

Fysisk träning som behandling vid myastenia gravis (mg)?

I somras hölls internationella kongressen för neuromuskulära sjukdomar i Wien, Österrike. Där föreläste Anna Rostedt Punga, docent och specialistläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala om två svenska studier som utförts avseende konditions- och styrketräning vid mg.

Läs mer
2018-05-07

Temahelg om myastenia gravis (mg)

I höst arrangerar vi en temahelg om mg i Sigtuna den 4-6 oktober 2018. Alla medlemmar och anhöriga är välkomna att ansöka om att delta. Under temahelgen kan du ta del av flera intressanta föreläsningar.

Läs mer
2018-05-04

Svårigheter att andas vid myastenia gravis (mg)

Andningssvårigheter vid myastenia gravis (mg) kan antingen bero på direkt trötthet/svaghet i den viljemässigt styrda andningsmuskeln, diafragman, eller i de kringliggande musklerna som styr in-och utandning. Läs artikel av Anna Rostedt Punga, docent docent och specialistläkare.

Läs mer