Behandling vid myastenia gravis (mg)

Det finns mediciner som förbättrar muskelkraften tillfälligt. De hindrar ett enzym i den synaptiska klyftan som kallas acetylkolinesteras och gör att acetylkolinet, som har fastnat i receptorn, verkar under längre tid.

Det är en effektiv och symptomlindrande medicin, men den är långt ifrån botande. Har man svår myasteni med för få receptorer hjälper inte kolinesterashämmare. Då måste man ta till så kallade immunomodulerande behandlingar som långvarigt kan mildra symptomen. Några exempel är kortison, azatioprin och ciklosporin.

Många blir bättre om tymus, körteln bakom bröstbenet, opereras bort. Denna körtel kallas även för brässen.

Om brässoperationen vid myastenia gravis - mg

 

Filmens deltagare Ritva Matell:
För praktiskt taget alla myasteniker brukar vi rekommendera brässoperation, så kallad tymektomi, som betyder att man tar bort brässen. Om patienten är över 70 år eller allmänt sjuk, så gör man det inte. Om myastenin är mycket lindrig eller enbart begränsad till ögonen så rekommenderas inte operation heller. Tymektomin utförs av en thoraxkirurg. Man skär i bröstbenet, öppnar det, och där bakom sitter brässen. Man försöker ta bort hela brässen. Brässvävnad kan finnas på olika platser i bröstkorgen, inte bara på en plats. Det har givit mycket bra resultat med få operationskomplikationer.

Patienten behöver stanna på sjukhuset i cirka fem dagar. Man kontrollerar att man inte har fått vätska i lungsäcken eller någon infektion. Effekten av brässoperationen är märklig. Dagarna efter operationen brukar man må bra, kanske beroende på en extra kortisonutsöndring under själva operationen. Men efter en till två veckor börjar man få sina myastenisymptom tillbaka igen. Tymektomieffekt kommer i stället smygande inom de närmaste åren. Första utvärderingen om effekten gör vi efter cirka ett halvt år och sedan efter ett år. Man har ingen förklaring till varför effekten inte kommer på en gång.

 

Relaterade nyheter

2019-11-09

Många vill se höjd åldersgräns för alternativ vård

Huvudförslagen i Kjell Asplunds utredning om alternativ vård stöds av de flesta remissinstanserna.

Läs mer
Debatt i jp.se
2019-11-08

Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården

Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.

Läs mer
3 anställda
2019-11-04

Bristen på neurologer slår mot icke akuta patienter

Lyssna på Neuro Kronobergs ordförande Jennie Hedrén Hasselros, i ett inslag från P4 Kronoberg.

Läs mer
400 000 kr
2019-10-24

Stort bidrag till forskning om neuropatisk smärta

Neurostödd försking Långvarig neuropatisk smärta beror på en ”nervskada” och påverkar många av Neuros medlemmar med diagnoser som ms, stroke, ryggmärgsskada och polyneuropati. Över 48 procent som besvarade enkäten till Neurorapporten[1] har symptomet smärta. Till skillnad från behandlingen av akut smärta, finns idag få

Läs mer
2019-07-25

Personer med neurologiska diagnoser blir tagna för att vara fulla

Sveriges radio har gått igenom anmälningar till diskrimineringsombudsmannen, do. Neuros ordförande Lise Lidbäck kommenterar i inslaget.

Läs mer

Föreläsning om myastenia gravis, mg, i Lund

Föreläsningen om myastenia gravis arrangeras av Neuro Lundabygden och Patientforum, Sjukhusbiblioteket, Skånes universitetssjukhus (SUS).

Läs mer
2019-05-15

Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos

Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!

Läs mer
2019-04-02

Wallenbergmiljoner till autoimmun forskning

Olle Kämpe vid Karolinska institutet är en av fem forskare som får vara med och dela på 2,5 miljarder kronor från Wallenberg Clinical Scholars.

Läs mer
2019-02-27

Är influensavaccination säkert vid myastenia gravis (mg)?

Anna Rostedt Punga, docent och specialistläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala har skrivit för Neuros medlemmar om effekt och säkerhet av influensavaccin vid mg. Hon redovisar resultaten från en nyligen genomförd studie vid universitetssjukhuset i Leiden, Nederländerna.

Läs mer
2019-02-27

Symtom och behandling av mg hos barn och ungdomar

En mg-grupp som inte alltid får så mycket uppmärksamhet är barn med mg. En sk juvenil mg definieras om den debuterar innan 18 års ålder. Juvenil mg kan delas in i två undergrupper: prepubertal mg om debut av sjukdomen inträffar innan 12 års ålder och postpubertal mg om debuten är efter 12 år

Läs mer