Kavernom, kavernöst angiom
Ett kavernöst angiom är ett hallon-format abnormt blodkärl med tunna, läckande väggar som finns mestadels i hjärnan och ryggmärgen. Kavernösa angiom kan växa och orsaka blödningar i alla åldrar, även hos små barn. De kommer sannolikt att ge symtom när en person är mellan 20 och 40 år.
Det vanligaste första symtomet är epileptiska anfall (50 procent), följt av blödning (25 procent) och neurologiska symtom (25 procent) som suddig syn och svaghet/förlamning i lemmar.
Kavernösa angiom är ärftligt hos cirka 20-25 procent av dem som har sjukdomen.
Synonymer till Kavernom
- Kavernöst Angiom
- Cavernöst Angiom
- Genetiska varianter; CCM1, CCM2, CCM3
- Sporadiska varianten (icke ärftlig)
Ökad kunskap om immuncellernas roll vid kavernöst angiom
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen. Fynden stöder att inflammation har betydelse för utvecklingen av kavernöst angiom, enligt en nyhet från Uppsala universitet.
Ovanliga sjukdomen gjorde Ola förlamad
Ola Algotsson från Tranås har en ovanlig sjukdom, kavernom, som drabbar ryggmärgen och som gjorde honom förlamad för ett år sedan - från revbensbågen och nedåt.
Läkemedel som kan återställa missbildade blodkärl i hjärnan
Ett läkemedel som har god effekt vid hemangiom, eller smultronmärken, hos barn kan även fungera som behandling mot de blodkärlsmissbildningar som uppstår i bland annat hjärnan vid sjukdomen kavernöst angiom. Det har forskare från Uppsala universitet kunnat visa i en ny studie.
Vener bakom missbildade blodkärl i hjärnan enligt ny forskning
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Forskare vid Uppsala universitet kan nu visa på molekylär nivå att det är i venernas celler som förändringarna uppkommer. Det här ger ny kunskap om sjukdomen vilket skapar möjligheter för att utveckla bättre behandlingar för patienter. Studien har publicerats i tidskriften eLife.