Kavernom, kavernöst angiom

Ett kavernöst angiom är ett hallon-format abnormt blodkärl med tunna, läckande väggar som finns mestadels i hjärnan och ryggmärgen. Kavernösa angiom kan växa och orsaka blödningar i alla åldrar, även hos små barn. De kommer sannolikt att ge symtom när en person är mellan 20 och 40 år.

Det vanligaste första symtomet är epileptiska anfall (50 procent), följt av blödning (25 procent) och neurologiska symtom (25 procent) som suddig syn och svaghet/förlamning i lemmar.

Kavernösa angiom är ärftligt hos cirka 20-25 procent av dem som har sjukdomen.

Synonymer till Kavernom

  • Kavernöst Angiom
  • Cavernöst Angiom
  • Genetiska varianter; CCM1, CCM2, CCM3
  • Sporadiska varianten (icke ärftlig)

Stöd oss

Ge ett bidrag till kampen mot neurologiska sjukdomar.

Ge en gåva
 

Relaterade nyheter

2022-04-06

Ökad kunskap om immuncellernas roll vid kavernöst angiom

Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen. Fynden stöder att inflammation har betydelse för utvecklingen av kavernöst angiom, enligt en nyhet från Uppsala universitet.

Läs mer
2021-09-20

Ovanliga sjukdomen gjorde Ola förlamad

Ola Algotsson från Tranås har en ovanlig sjukdom, kavernom, som drabbar ryggmärgen och som gjorde honom förlamad för ett år sedan - från revbensbågen och nedåt.

Läs mer
Mot smultronmärken
2021-03-01

Läkemedel som kan återställa missbildade blodkärl i hjärnan

Ett läkemedel som har god effekt vid hemangiom, eller smultronmärken, hos barn kan även fungera som behandling mot de blodkärlsmissbildningar som uppstår i bland annat hjärnan vid sjukdomen kavernöst angiom. Det har forskare från Uppsala universitet kunnat visa i en ny studie.

Läs mer
2020-11-04

Vener bakom missbildade blodkärl i hjärnan enligt ny forskning

Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Forskare vid Uppsala universitet kan nu visa på molekylär nivå att det är i venernas celler som förändringarna uppkommer. Det här ger ny kunskap om sjukdomen vilket skapar möjligheter för att utveckla bättre behandlingar för patienter. Studien har publicerats i tidskriften eLife.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet