Umeåmodellen ger patientfokus och skräddarsydd vård i tid
Vid Neurocentrum i Umeå har vårdkön kortats genom att sjuksköterskorna utbildats till fler uppgifter. Neurologerna delegerar uppgifter och "onödiga" läkarbesök har ersatts med sjuksköterskesamtal. Patienterna träffar rätt personal vid rätt tidpunkt. Hör webbradiointervjun!
I väntrummet på Neurocentrums mottagning vid Norrlands universitetssjukhus NUS, sitter ett tiotal personer och väntar. Men inte speciellt länge. Personalen här tycks ha lyckats organisera arbetet på ett nytt sätt. Det gör att patienterna inte behöver vänta i onödan på att få träffa den vårdpersonal som behövs vid sökt vårdtillfälle. Och det är långt ifrån doktorn som behövs alla gånger. Här har sjuksköterskorna fått ett större ansvar, att göra en del av de uppgifterna som doktorerna gör på andra vårdinrättningar. Detta har i sin tur lett till att neurologerna kunnat ägna sig åt det de verkligen är specialistutbildade på, att ställa diagnoser och ta beslut om behandling. Det ger dem också utrymme för forskning.
300 neurologer saknas
Det finns cirka 300 neurologläkare i tjänst i Sverige idag och det saknas lika många, för att få samma antal patienter per neurolog som i våra nordiska grannländer. Det kommer dessutom att vara ett antal av dem som pensioneras de närmaste åren. Utbilda betydligt fler neurologer är nödvändigt och det är en av de frågor som Neuroförbundet jobbar opinionsbildande för.
I praktiken tar det minst 7 år att utbilda sig till neurolog och därför måste det till andra åtgärder för att minska kötider och öka vårdpersonalens patientmöten. Det är det som personalen på Neurocentrum i Umeå tycks ha en ny metod för, som rönt uppmärksamhet.
Det handlar om att sjuksköterskorna ges och får ta ett större ansvar.
Detta teamarbete bygger på att läkarna tar ett steg åt sidan och lämnar över en del av sina arbetsuppgifter, som inte kräver full läkarutbildning.
Läkarna vågar släppa fram
Det var vid en närmare genomgång av patienterna med MS, multipel skleros, på NUS, som det klarnade. Personalen kom fram till att patienterna fick väldigt olika tid hos doktorn. Vissa fick mycket tid medan andra fick klart mindre tid.
-Då började vi titta på vem patienterna egentligen behöver möta vid olika sjukhusbesök, säger Carina Olofsson, en av MS-sjuksköterska på kliniken.
- Vi kom fram till att många av våra patienter mår så pass bra av den MS-behandling vi vanligtvis ger sedan några år, att de inte längre behöver träffa neurologen två gånger per år som tidigare. Vid ett av besöken kan mycket väl någon av vi sköterskor hellre träffa patienten.
Hon berättar om att det då blir en timmes sköterskesamtal om personens livssituation på alla möjliga områden. Det kan i sin tur också leda till att andra professioner kan kopplas in vid behov.
Dokumentation av sköterskorna
- En patient behöver inte träffa en neurolog vid varje vårdbesök hos oss. Vi sköterskor möter patienten och pratar om hur behandlingen fungerar. Sedan finns naturligtvis alltid neurologen nära till hand att tillfråga om det behövs.
Sköterskorna har också tagit över en hel del av dokumentationsarbetet kring patienterna och för in ny data i register och journaler. Och om en patient vid ett sköterskesamtal till exempel behöver komma till uroterapeuten, kan den tjänstgörande sjuksköterskan skriva remissen.
- Doktorn litar på vår kompetens, snabbtittar, signerar remissen och så går den snabbt iväg utan onödig fördröjning. Vi har fått ett bra flyt i teamarbetet och mal inte en sak femton varv. Man kan säga att våra olika kompetenser utnyttjas mycket bättre än förr, säger Carina Olofsson.
En inventeringsskala utvecklad
- Detta har gett våra neurologer större möjligheter att göra det som är relevant för dem och det de verkligen är specialister på, att ställa diagnoser och ordinera behandlingar.
Till sin hjälp har de i MS-teamet utvecklat en inventeringsskala. Det är ett frågeformulär som patienten oftast fyller i själv hemma, inför ett sköterske- eller läkarbesök. Patienten får ett antal specifika, men relativt enkla frågor om hur han eller hon upplever olika symtom och områden i livet. Och hur de besvären i så fall påverkar vardagen.
Svarar på läsplatta
- Med de här frågorna och patientens svar får vi en bra bild av hur patienten upplever sin hälsa och nuvarande livssituation. Det handlar om allt från stämningsläge och den kognitiva funktionen till hur tal, syn, balans och hur den egna sexuella funktionen upplevs, säger Carina Olofsson.