Porträtt Lise Lidbäck. Foto.
För att framtidens hälso- och sjukvårdssystem ska kunna vara hållbart så måste mycket av ditt och vårt fokus ligga på förebyggande och hälsofrämjande insatser. Det tjänar vi alla på! Säger förbundsordförande Lise Lidbäck. Foto: Håkan Sjunnesson, Neuro.

Neurorapporten 2020 Fördjupning: rehabilitering

I Neurorapporten 2020 Fördjupning: rehabilitering framkommer det att allt för få idag har en individuell rehabiliteringsplan. Endast en av fem enligt Neuros senaste medlemsundersökning. Det råder även brist på sammanhängande teamrehabilitering. Trots tydlig evidens för att det ger goda effekter, och att sammanhängande teamrehabilitering har hög prioritet enligt nationella riktlinjer, erbjuds det inte alla med neurologisk diagnos som är i behov av det. Inom flera regioner saknas helt möjligheten till sammanhängande teamrehabilitering.

Själva ordet rehabilitering betyder ”att återskapa förmåga”. Rehabilitering ges för att en person ska kunna förbättra eller bibehålla sin aktivitets- och delaktighetsnivå. Det övergripande syftet är att den enskilde fortsatt ska kunna leva med mesta möjliga livskvalitet och livstillfredsställelse. För personer som lever med neurologiska funktionsnedsättningar är tillgång till rehabilitering helt avgörande när det gäller att bevara och återställa förmågor.

Svensk hälso- och sjukvård har alldeles för länge haft en rehabilitering utan plan. De som drabbas är våra medlemmar. Vanliga människor vars arbets- och familjeliv samt fritid påverkas i onödan, säger förbundsordförande Lise Lidbäck.

Många av Neuros medlemmar vittnar om hur rehabiliteringsinsatser har bidragit till ett självständigare liv och mindre behov av hjälpmedel. Personer i arbetsför ålder nämner ofta också ökad arbetsförmåga. Rehabilitering är alltså en behandlingsform som kan ge stor effekt på människors vardag och livskvalitet. Till skillnad från mediciner ger den i regel få eller inga biverkningar. Trots detta ges rehabilitering inte tillräckligt hög prioritering i jämförelse med andra behandlingsformer, generellt sett. Regioner tenderar att dra ner på rehabiliteringsalternativen.

Samtidigt lever allt fler idag med kronisk sjukdom, vilket leder till ett behov av ökade satsningar på rehabilitering. Att inte investera i rehabilitering och människors hälsa kan bli väldigt kostsamt för samhället på sikt, säger förbundsordförande Lise Lidbäck.

För att framtidens hälso- och sjukvårdssystem ska kunna vara hållbart så måste mycket av ditt och vårt fokus ligga på förebyggande och hälsofrämjande insatser. Det tjänar vi alla på! Säger förbundsordförande Lise Lidbäck.

Sex slutsatser från Neurorapporten 2020 Fördjupning: rehabilitering

  • Allt för få har idag en individuell rehabiliteringsplan.
  • Rehabiliteringsplaner och rehabiliteringsbehov måste följas upp i högre grad än vad som görs idag.
  • Sammanhängande teamrehabilitering erbjuds inte alla med neurologisk diagnos som är i behov av det.
  • Patienter informeras inte i tillräckligt hög grad om möjligheten till neurologisk rehabilitering.
  • Det är viktigt att en individuell rehabiliteringsplan innehåller en fortsatt planering efter en rehabiliteringsperiod.
  • Regioner och kommuner kan understödja kontinuerlig rehabiliteringsträning.
Neurorapporten 2020

Fördjupning: Rehabilitering.