Bild på doktor Andersen
Foto: Håkan Sjunnesson

Så ser ALS-forskningen 2017 ut med dr Andersens ögon

Äntligen verkar det som om ALS-forskarna börjar kunna se varför ALS, amyotrofisk lateralskleros uppstår i vissa människor och hur nya mer effektiva behandlingar skulle kunna gå till med genterapi.

Det berättar neurologläkaren Peter Andersen, en av de ledande ALS-forskarna i den här fördjupande NeuroPodd-intervjun.

För drygt 20 år sedan i augusti 1996 kom den första godkända bromsande medicinen mot den neurologiska sjukdomen ALS, amyotrofisk lateralskleros i Sverige. Sedan dess har forskningen om ALS pågått intensivt runt om i världen utan att några nya egentliga konkreta och effektiva behandlingar kommit fram, tills nyligen.

Äntligen verkar det nämligen som om ALS-forskarna börjar kunna se varför den svåra neurologiska diagnosen ALS, amyotrofisk lateralskleros, uppstår i vissa människor och hur nya mer effektiva behandlingar skulle kunna gå till med genterapi.

Det berättar neurologläkaren Peter Andersen, en av de ledande ALS-forskarna i den här fördjupande NeuroPodd-intervjun.

Se också Neuopoddens Webb-TV-intervju med Peter Andersen här om ALS-forskningen 2017: