Så ser ALS-forskningen 2017 ut med dr Andersens ögon
Äntligen verkar det som om ALS-forskarna börjar kunna se varför ALS, amyotrofisk lateralskleros uppstår i vissa människor och hur nya mer effektiva behandlingar skulle kunna gå till med genterapi.
Det berättar neurologläkaren Peter Andersen, en av de ledande ALS-forskarna i den här fördjupande NeuroPodd-intervjun.
För drygt 20 år sedan i augusti 1996 kom den första godkända bromsande medicinen mot den neurologiska sjukdomen ALS, amyotrofisk lateralskleros i Sverige. Sedan dess har forskningen om ALS pågått intensivt runt om i världen utan att några nya egentliga konkreta och effektiva behandlingar kommit fram, tills nyligen.
Äntligen verkar det nämligen som om ALS-forskarna börjar kunna se varför den svåra neurologiska diagnosen ALS, amyotrofisk lateralskleros, uppstår i vissa människor och hur nya mer effektiva behandlingar skulle kunna gå till med genterapi.
Det berättar neurologläkaren Peter Andersen, en av de ledande ALS-forskarna i den här fördjupande NeuroPodd-intervjun.
Se också Neuropoddens Webb-TV-intervju med Peter Andersen här om ALS-forskningen 2017: