Så prioriterade styrelsen för Neurofonden forskningsutdelningarna 2020

Roger Lindahl, koordinator för forskning och rehabilitering inom Neuro, samordnar forskningskommitténs arbete och så här prioriterade Neurofonden sina utdelningar på totalt 1,7 miljoner kronor 2020:

- Prioriteringen för 2020 speglar fondens ändamål om patientnära och klinisk forskning samt i relation till de gåvor vi fått. Vår forskningskommitté som består av neurologer, arbetsterapeut och fysioterapeut är en garant för att de ansökningar som vi har att bedöma uppfyller vetenskapliga kriterier. Projekt med nya infallsvinklar prioriteras också.

Stöder särskilt fyra projekt

Vilka fyra projekt tycker du är lite extra spännande, som får bidrag i år?
- Oj, det är en svår fråga, jag tycker att alla de 32 projekt som får bidrag i år är väl värda att framhålla. Men om jag nu måste välja fyra, vill jag framhålla de projekt som riktas mot lite mindre vanliga sjukdomar som myastenia gravis och ataxi samt forskning inom polyneuropati, som ju är en markant ökande diagnos. Personer med intresse av polyneuropati är en av våra större medlemsgrupper. Ett fjärde viktigt projekt handlar om rehabilitering vid Parkinsons sjukdom.

- Projektet om myastenia gravis är världens största riskfaktorstudie och deltagare till projektet har bland annat rekryterats genom förfrågan till medlemmar i förbundet Neuro. Både genetiska- och miljöfaktorer tycks påverka sjukdomsutvecklingen. I det här projektet planeras att genomföra en storskalig enkätbaserad fall-kontrollstudie, där individ- och miljöfaktorer undersöks systematiskt.

Ataxi och polyneuropati

Ataxiprojektet handlar om identifiering av genetiska modulerande faktorer, som skulle kunna öppna för nya potentiella farmakologiska mål och framtida sjukdomsmodulerande behandlingar. Det primära syftet är att identifiera genetiska faktorer som påverkar debutålder och förloppet för sjukdomen.

- Polyneuropati är ett område där vi behöver mer forskning och där vi aktivt arbetat för att hitta projekt. Det vi nu ger bidrag till, handlar om de inflammatoriska polyneuropatier. Den typen av neuropatier är behandlingsbara och därmed är det viktigt att snabbt diagnostisera dessa patienter.

- Syftet är att hitta nya biomarkörer för inflammatoriska polyneuropatier i syfte att förbättra och påskynda utredning, samt möjliggöra prognosbedömning och patientanpassning av behandling, säger Roger Lindahl och fortsätter:

Rehabilitering inom Parkinson

Rehabilitering vid Parkinsons sjukdom är ett viktigt komplement till den medicinska behandlingen.
- Målet med rehabiliteringen är att personen ska kunna fortsätta leva ett aktivt och tillfredsställande liv. Det saknas dock kunskap kring personer med Parkinsons och deras upplevelse av att genomgå ett rehabiliteringsprogram. Det övergripande syftet med detta projekt är att öka kunskapen om betydelsen av teambaserad och målinriktad rehabilitering för personer med Parkinsons sjukdom, enligt Roger Lindahl.

Kvalitativ rehabilitering är något som Neuros medlemmar behöver och frågar efter. Syns det i er prioritering av forskningsprojekt och i så fall hur?
- Ja absolut, förutom det ovan nämnda om Parkinsons sjukdom premierar vi bland annat ett projekt om rehabilitering av hjärntrötthet vid stroke, balansproblem vid MS, dysfagi vid stroke och stigmatisering och livskvalitet vid epilepsi.

Vill se mer stöd till "glömd" forskning

Vad tycker du att Neurofonden ska prioritera för forskning i framtiden?
- Helst vill man ju kunna svara; ”All forskning som är av nytta för våra medlemmar och andra med neurologiska diagnoser”. Men jag blir extra nöjd när vi får ansökningar som berör områden där vi inte ser så mycket annan forskning och då är det bland annat mindre vanliga diagnoser och symtomgemensamma områden, som exempelvis spasticitet, hjärntrötthet och neuropatisk smärta.

Neurofonden är ett "varumärke" med högt värde

Ni har inför 2020 delat ut drygt 1,7 miljoner kronor till 32 forskningsprojekt men det kom in 88 ansökningar. Vad tycker du att det säger om Neurofonden?
- Neurofonden är ett "varumärke" med högt värde på universitet och högskolor, för alla de forskare som arbetar med neurologisk sjukdom. Jag tror att alla de som tilldelas medel känner en extra sporre just på grund av att det är en patientorganisation som delar ut dessa bidrag. Vi delar ju dessutom varje år ut två-tre stora bidrag och jag upplever att mottagarna då visar på en stolthet och tacksamhet samt att de ser det som ett erkännande av deras goda forskningsprojekt, säger Roger Lindahl koordinator på Neuro och sekreterare i Neurofondens forskningskommitté.

Det här är ursprungligen en artikel i Neuros medlemstidning Reflex Magasin nr 1-2020.

Håkan Sjunnesson