Halv neuromiljon till Ingres als-forskning med Hensmålas stöd

Under Neuroförbundets kongress 2017 närvarade ett arrangörsteam från Hensmåla triathlon som fick äran att dela ut 500.000 kronor från Neuroförbundets fond (NHR-fonden) till den als-forskning som neurologen Caroline Ingre på KI ansvarar för.

Hensmåla Triathlon arrangerades för sjätte året i sommar och deltagaravgifterna har hittills levererat över 400.000 kronor till forskningen kring den neurologiska diagnosen als via Neuroförbundets fond. Tävlingen hålls i Hensmåla i närheten av Tingsryd i södra Småland och alla deltagarna både springer, cyklar och simmar.
Lennart Arnesson med familj är initiativtagare till eventet och bakgrunden är att Lennarts syster har utvecklat diagnosen als, amyotrofisk lateralskleros. De har fått hela bygden att engagera sig som funktionärer till den årliga tävlingen som i år samlade cirka 150 deltagare.

Jobbar nära Peter Andersen i Umeå

Caroline Ingre är neurologläkare på Karolinska sjukhuset, KI och hon jobbat nära sin kollega Peter Andersen vid Umeå universitetssjukhus, som är världsledande på den genetiska forskningen kring als. Hon var också doktorand hos honom. Peter Andersen fick förövrigt en miljon kronor till als-forskning från Neuroförbundets forskningsfond (NHR-fonden) 2014, för att utveckla forskningen kring den genetiska kopplingen till als. 

Caroline Ingre höll ett rörande tacktal för stipendiet på 500.000 kronor från Neuroförbundet och berättade om sin relation till de patienter med als och deras familjer som hon möter. Diagnosen als är livsförkortande och när den drabbar någon, behöver hela familjen stöd i framtiden. Dessa livsöden berör henne djupt och hon brinner för att bidra till als-gåtans lösning.

Hensmålas insamlingsinitiativ värmer
-När jag nu också vet att en stor del av denna stipendiesumma kommer från Hensmåla triathlon, känns det extra värdefullt. Det är så många som vill att vi försöker lösa gåtan till varför sjukdomen als uppstår, säger neurologen Caroline Ingre.
-Det insjuknar hela tiden personer i als men vi har inte riktigt tagit hand om dem inom vården som vi borde, även om jag tror att den svenska als-vården håller hög klass internationellt.
Hon tycker dock att det går att göra mer.
-Därför har vi tagit beslut om att med hjälp av bland annat detta forskningsstipendium inrätta en biobank av vävnadsprover, så att vi med hjälp av dem kan försöka lösa als-gåtan, säger Ingre och berättar om att de ska spara genmaterial från patienter med als för framtiden, som blir pusselbitar i pusslet om als-gåtans bild.
-I detta projekt kan vi också få svar på vilken roll miljö- och livsstilsfaktorer har. Tillsammans med forskningen om genetiska markörer, kan vi nu få ytterligare viktiga fakta och kunskap för att kartlägga och lösa sjukdomens gåta, säger Caroline Ingre.

Håkan Sjunnesson / NeuroMedia