Tillbakablick från NOBEL SYMPOSIUM™ Multiple Sclerosis
Första veckan i juni hölls på Karolinska Institutet i Stockholm ett Nobelsymposium om MS med inbjudna deltagare från de främsta forskargrupperna i världen. De första tre dagarna av mötet hölls i ett slutet forum, där inbjudna deltagare från olika specialfält fick chans att nätverka med de som arbetar i andra fält. Fjärde dagen var öppen för alla intresserade av MS. Varmt tack till professor Fredrik Piehl som hjälpt oss att summera dagarna.
Nobelsymposier organiseras med stöd från Wallenbergstiftelserna och Erling Perssons stiftelse där det varje år enbart är ett symposium inom fysiologi eller medicin. Att det i år blev just MS speglar de stora framsteg som har gjorts senaste åren. Neuroförbundet var en av fyra sponsorer som bidragit med stöd till symposiet.
Vad togs upp under Nobelsymposiet?
Programmet under veckan var späckat med separata sessioner om genetik, miljöfaktorer, immunologi, myelinbiologi, hjärnavbildningstekniker, lösliga biomarkörer, patologi samt nuvarande och framtida behandlingar.
Sista dagen var även patienternas röst i fokus. Eva Helmersson inledde med att presentera sina erfarenheter av sin diagnosresa med MS sedan 90-talet. Neuroförbundet var på plats och fick möjlighet att dela ut Årets Neuroprofil till professor Fredrik Piehl. Årets Neuroprofil lyfter fram personer som genom sin profession gjort betydande skillnad för människor som lever med neurologiska diagnoser.
Sambandet mellan MS och körtelfeber
Det är uppenbart att körtelfebervirus är mycket viktigt för att utlösa MS även om det fortfarande saknas kunskap om exakta mekanismer för varför man insjuknar. Både arv och miljöfaktorer spelar en viktig roll.
- Det förefaller som att körtelfeberviruset lurar immunsystemet att attackera normala proteiner som förekommer i myelin och nervtrådar. Flera sådana proteiner har nu identifierats och mer detaljerade undersökningar kan ge ledtrådar till varför MS skiljer mycket i svårighetsgrad mellan olika individer, förklarar Fredrik Piehl.
Ökad forskning om orsaker till progressiv MS
En annan viktig fråga är i vilken grad det förvärvade immunsystemet är viktigt för risken att drabbas av progressiv MS. Om det rör sig om autonoma sjukdomsprocesser som i första hand handlar om nervceller och olika typer av stödjeceller (glia), som inkluderar myelinproducerande oligodendrocyter.
Nya metoder för att analysera samband
Framsteg inom hjärnavbildningstekniker och lösliga biomarkörer gör att det finns förutsättningar att bättre bena ut frågeställningar i styckena ovan. Viktigt är också den extremt detaljerade information man kan få från vävnadsmaterial där uttrycket av arvsanlag kan kartläggas i enskilda celler.
Sammantaget ger nya tekniker också viktig information som kan styra inriktningen på behandlingsforskningen. Det omfattar både nya behandlingsklasser som kan komma att bli godkända redan inom något år (så kallade BTK-hämmare) men också cell-baserade behandlingar och behandlingar som kan förbättra myelinets läkning.
- Diskussionerna som följde på de olika presentationerna var livliga och flera nya forskningssamarbeten lär ha initierats. Med andra ord finns det en god chans att själva mötet har kunnat katalysera viktig forskning som gör att vi nu kan ta ett stort steg i riktning mot att förstå inte bara MS uppkomst men också sjukdomsförloppet över tid, avslutar Fredrik Piehl.