Stefan är svensk lagkapten i Rios fullkontaktsport på hjul
Fullkontaktsporten rullstolsrugby passar många med rörelsehinder i överkroppen, för det måste man ha.
- Denna sport ger mig så mycket, säger Stefan Jansson, en av sportens eldsjälar. Själv har han diagnosen CMT och har spelat sedan 14-årsåldern. Nu i svenska landslaget som tävlar under Paralympics 2016.
Redan i sporthallens spelargång under läktaren hörs ropen, de dova dunsarna med metallisk klang och en studsande boll. Det är hårda tag ute på golvet. De specialbyggda och kraftigt förstärkta rullstolarna får visa sin kvalitet, när spelarna dundrar i varandra med full kraft för att stoppa motståndarna och erövra den spelande rugbybollen i matchen. Och det går snabbt.
En av spelarna, Stefan Jansson, har fångat upp en förlupen boll på den egna planhalvan och sätter högsta fart mot motståndarsidans kortlinje med den volleybollstora bollen i knäet. Han hinner bara precis över mittlinjen innan en motspelare rammar hans stol i sidan och bollen hoppar iväg. Kampen blir hård för att få tag den igen och Stefan drar åter längsta strået. Han spelar bollen snett fram till en av de tre lagkamraterna som genast får två motståndare på sig och kampen är stenhård.
Fick svar på symtom som 8-åring
30-årige Stefan Jansson växte upp i Köping. Redan vid 8 års ålder fick han svar på vad som inte stämde i kroppen, när han blev allt mer rörelsehindrad. Efter undersökningar och prover ställde en neurolog till slut den sällsynta diagnosen CMT, Charcot-Marie-Tooths sjukdom. Det är en form av nedärvd polyneuropati, som gör att musklerna förtvinar och inte fungerar. Polyneuropatier kallas sjukdomar som påverkar funktionen i de perifera nerverna, nervsystemet utanför hjärnan och ryggmärgen.
Han fick en rullstol som 12-åring och fick inse att den skulle bli nödvändig i livet framöver. Allt mer rörelsehindrad hittade han sporten rullstolsrugby under ett rehabiliteringsläger i Florida i USA ett år senare.
Prövade sporter i Florida
Stefan fick resa till Florida med ett gäng från dåvarande Frösunda center. De var där under två veckor och fick pröva flera olika sporter; både vattenpolo, rullstolsbasket, tennis, badminton och distansåkning med rullstol. Men det var rullstolsrugby som fascinerade honom extra mycket.
- Fantastisk sport och eftersom jag kan vara väldigt tjurig ibland, funkar det extra bra som spelaregenskap, säger Stefan med glimten i ögat. Sporten fanns etablerad i Sverige sedan några år när han kom hem och han blev då den yngsta svenska seriespelaren. Långsamt har hans rörelseförmåga minskat och idag kan han varken stå upp eller gå. Händernas greppförmåga är starkt begränsad men han är mycket rörlig i överkroppen. Efter gymnasiet utbildade han sig till fritidsledare och rullstolsrugbyn har också blivit en ordentlig energigivare. All fysisk träning har verkligen gett resultat och gör honom blixtsnabb och skicklig i bollhanteringen.
Drivande i två serielag
Stefan Jansson spelar för det svenska landslaget och är den drivande kraften bakom två lag i Sverige; Norrbacka HIF i Stockholm och Köping Hillbillies.
Han berättar entusiastiskt om sportens olika regler och nyligen var han ledare och initiativtagare till ett nybörjarläger, Sweden wheelchair rugby rookiecamp.
- Vi fick då med en åttaårig kille som också tycker det är kul att spela och det är det viktigaste, säger Stefan Jansson.
Måste ha funktionsnedsättning
Alla spelare måste ha en nedsatt rörelseförmåga i alla fyra extremiteter, det vill säga både ben, armar och/eller händer måste vara påverkade. Detta kan vara till följd av en ryggmärgsskada, amputation eller någon neurologisk sjukdom. Man behöver också vara beroende av rullstol till vardags så länge någon form av rörelsenedsättning finns.
I rullstolsrugbysammanhang har Stefan Jansson en ganska stor rörelsenedsättning och klassas som en 1:a på halvstegsskalan mellan 0,5 och 3,5, där 0,5 är spelare med mest nedsatt rörelseförmåga och vice versa för spelare med 3,5. Poängsystemet utgör sedan grunden för olika uppställningar på planen. De fyra spelarna på planen i samma lag får tillsammans endast uppnå en poäng på 8,0.
Kom tvåa i EM nyligen
Efter hård träning och en stor dos av sin tjurighet är Stefan Jansson en stor tillgång på planen. Och i landslagssammanhang kvalade han och det svenska laget nyligen in till Paralympics i Rio de Janeiro i Brasilien i september 2016. Kvalificeringen skedde på EM i Pajulahti i Finland, där de kom tvåa efter segrarlaget från England. I världen finns det ett 40-tal länder som har rullstolsrugbylag.
Fram till Paralympics är det hård träning som gäller, flera internationella matcher och det svenska seriespelet.
- Med rätt utrustning; alltså en bra rugbystol och mycket tejpning av händer och handleder funkar det och det går att få fin fart på den här kroppen också, säger Stefan och skrattar.
Hårt spel ingår i rullstolsrugby
Det heter inte rullstolsrugby för inte och spelarna får tacklas mycket. Det tycker också Stefan är en av de roliga omständigheterna med sporten.
- Det kan bli hårda tag men det är klart att Det är tuffa tag och de dyra rullstolarna får mycket stryk.
Det finns regler och gränser för vad man får göra mot varandra på planen, förklarar han. Man får till exempel inte köra på och tackla någon bakifrån och inte heller träffa en annan stol med kraft från sidan bakom den bakre hjulaxeln.
- Jag spänner fast mig i stolen så tajt som möjligt, eftersom stolen "ska vara ett med mig". Den ska hänga med och sitta perfekt, som en hårt knuten fotbollssko, säger Stefan Jansson.
Jämställd sport med mixade lag
Rullstolsrugby är en jämställd sport och man spelar i mixade lag med ett handikappsystem likt golf och segling. Omständigheter som gör att alla som vill, är rörliga och som har en rörelsenedsättning i överkroppen kan vara med, oavsett kön och diagnos.
Hanna Öfors är en av de hittills få kvinnliga svenska rullstolsrugbyspelarna och som tjej har hon enligt reglerna en halv poäng "lägre" poäng, än hon skulle haft som man med liknande rörelsehinder.
- Den här sporten känns som att den är på riktigt. Det är fartfyllt och man får ta i med hårdhandskarna, också rent bokstavligen, säger hon med busiga ögon. Man kan nog också få ur sig en hel del frustration under kampen och det märks på planen att hon trivs.
- Det är väldigt positivt att spela i mixade lag och det är något som icke parasport borde ta till sig mer av, tycker Hanna Öfors.
Söker fler som vill pröva spela
Lagen som spelar mot varandra i Det är tuffa tag och de dyra rullstolarna får mycket stryk. Sverige är Fifh Titans Malmö, Köping Hillbillies, Gothenburg Lions och i Stockholm finns det två lag: Nacka Spiders och Norrbacka HIF. I Jönköping finns också ett nyskapat lag KFUM Jönköping och nu vill Stefan Jansson och övriga spelar försöka få ännu fler spelare registrerade, för att göra sporten större.
- Den som är intresserad av att pröva på det här får väldigt gärna höra av sig till mig. Vi har de specialkonstruerade stolarna att låna ut vid våra pröva-på-tillfällen.
Första gången för vissa muskler
Undertecknad får plötsligt själv pröva på sporten. För under intervjun vid ett av träningstillfällena, rullas plötsligt en extra specialstol fram till mig som är gångare. Stefan håller en kort regelgenomgång och så är spelet igång. En intressant känsla infinner sig ganska snabbt, att vi på planen är med i kampen på ganska lika premisser.
Spelet böljar fram och tillbaka och skratten är många när vi dundrar in i varandra för att få tag på den åtråvärda bollen.
Skapar endorfiner
Efter 20 minuter blåser Stefan av dagens träning. Vissa är mer trötta än övriga och en del muskler har gjort saker för allra första gången. Det värker "skönt-ont" i händer, armar och rygg. Eftersnacket vid sidan av planen visar också att det här är en sport som skapar endorfiner och ny energi. Kärleksfulla gliringar blandas med speltaktik och snack inför kommande turnering. Stefan Jansson skrattar:
- Visst har jag varit trött på det här och funderat varför man fortsätter, men jag kommer ständigt tillbaka till denna sport, som ger så mycket på olika sätt, tycker Stefan Jansson.