Neurologiveckan 1: D-vitamin och rökning i fokus mot skovvis MS
Under Neurologiveckan-17 var multipel skleros en av de neurologiska diagnoserna som kom i fokus. Bland annat om D-vitamin i hög dos har positiv effekt på sjukdomsbilden och hur rökning påverkar. Lyssna på poddradiointervjun med Jan Hillert, Maria Bäärnhielm och Peter Sundström!
Neurologiveckan startades i Umeå 2015, hölls i Örebro 2016 och arrangerades nu för tredje gången. Lindholmens kongresscenter i Göteborg blev platsen och drygt 200 personer deltog de två dagar Neuroförbundets reporter var på plats för att bevaka eventuella nya rön inom forskningen och behandlingar av neurologiska diagnoser.
Multipel skleros, MS var uppe som ämne en halv dag och det finns idag ett tiotal mer eller mindre effektiva bromsbehandlingar mot skovvis MS, och fungerar olika bra för olika personer. Ibland inte alls i kombination med en persons genetik.
När det gäller den progressiva versionen av MS finns tyvärr fortfarande ingen effektiv bromsande behandling, men en intensiv forskning pågår på flera håll och ett nytt preparat ska inom kort prövas kliniskt.
Propagerar för 2000 enheter D-vitamin
Högre doser av D-vitamin har de senaste åren varit uppe till diskussion i samband med MS och andra inflammatoriska sjukdomar, som övre luftvägssjukdomar. Några neurologer med bland andra Peter Sundström i Umeå i spetsen, tolkar forskningen kring D-vitamin som en klar möjlighet. Att det dels skulle förebygga risken att utveckla MS och att D-vitamin dessutom skulle förbättra prognosen för MS-patienter. Peter Sundström menar att en daglig dos på 2000 enheter per dag för en normalviktig person är lämplig och han har patienter som tar upp till 5000 enheter.
D-vitamin produceras i kroppen framför allt av att sola, äta fet fisk och att ta D-vitamin som kosttillskott.
Sundström visade en karta över Frankrike med en studie av förekomsten av MS hos befolkningen. Den visar att MS är betydligt mer ovanligt nere vid den solrika medelhavskusten jämfört med i norra Frankrike, där det är mer solfattigt.
Mer försiktig med D-vitaminnivå
Neurologen Maria Bäärnhielm har ingått i projektgruppen som tagit fram de första nationella riktlinjerna för behandling av MS, som presenterades 2016. Hon är betydligt mer försiktig med rekommendation av höga doser av D-vitamin, och menar att livsmedelsverkets rekommendation på 400 enheter per dag är fullt tillräcklig för normalviktiga personer och 800 enheter per dag för äldre och riskgrupper, men kan sträcka sig till en dos på upp till 1000 enheter per dag som ett hälsosamt maxintag.
- Vi vet inte när i livet D-vitaminen har betydelse för kroppens motståndskraft och eftersom vi inte än så länge känner till höga doser av D-vitaminets påverkan i form av kosttillskott på kroppens övriga organ på sikt, så hävdar jag en försiktighetsprincip. Jag förespråkar därför hellre att vi är ute och får solljus på oss och då får vi dessutom en massa positiva andra effekter på kroppen genom fysisk aktivitet, säger Maria Bäärnhielm.
Nationella riktlinjerna vaga
I de nationella riktlinjerna för behandling av MS, tas visserligen D-vitaminets som begrepp upp på sidan 26, men det finns ingen dosrekommendation. Istället står: "Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården endast erbjuda behandling med D-vitamin vid skovvis MS inom ramen för forskning och utveckling. Avgörande för rekommendationen är att resultat på viktiga effektmått saknas och att större studier pågår."
Ett annat ämne som var uppe till diskussion var rökningen betydelse vid diagnosen MS och här är forskningsresultaten entydiga.
- Rökning ökar inte bara risken att utveckla sjukdomen multipel skleros MS, utan det påverkar också hur gynnsamt eller mindre gynnsam sjukdomsförloppet blir, säger neurologen Jan Hillert vid karolinska universitetssjukhuset och fortsätter:
- Det nya som forskningen visar är att det faktiskt också lönar sig att sluta röka om du har ms. Då blir sjukdomsutvecklingen betydligt lindrigare, säger Jan Hillert.
Neuroregistret framtidsavgörande
Dr. Jan Hillert är också en av nyckelpersonerna bakom det svenska Neuroregistret. Han värnar om att det ska hållas så stort och uppdaterat som möjligt för framtidens forskning.
- Det tar en del tid att föra in patientjournaluppgifter i Neuroregistret, men det är så mycket värt att göra det när vi framöver kan se resultatet av hur olika behandlingar fungerar och hur patienterna mår, hävdar Jan Hillert.
Det började med det svenska MS-registret och har nu utvecklats med flera diagnoser, vilket gör Sverige till ett unikt land för forskning. Detta eftersom alla svenskar ingår i ett effektivt sjukvårdsförsäkringssystem och svensk sjukvård i grunden inte har med inkomst att göra, som i en hel del andra länder. Det gör att patienter från hela befolkningen ingår och då blir forskningsresultaten mer sannolika. Han uppmanade också alla sina kollegor att framöver föra in sina patienters uppgifter i neuroregistret.