Beteendeterapi kan hjälpa mot ms-depression

Är individuell kognitiv beteendeterapi (KBT) en genomförbar behandlingsmetod för att minska depressiva symtom hos personer med multipel skleros (MS)?
För att besvara frågan rekryterades 15 personer med ms och depressiva symtom från Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Tre psykoterapeuter med inriktning mot KBT (härefter kallade terapeuter), rekryterades för att utföra behandlingen.

Uppföljning skedde tre veckor respektive tre månader efter avslutad behandling och bestod av både frågeformulär, tester och kvalitativa intervjuer. Deltagarna upplevde att de efter behandlingen kunde hantera känslor, tankar och sitt dagliga liv med större självkännedom och med bättre välbefinnande. Samtidigt visade studien också på svårigheter att rekrytera patienter och andelen deltagare som avslutade behandlingen i förtid var relativt stor.

Underdiagnosticerat symtom
Personer med ms får i högre grad än normalbefolkningen depressiva symtom. Studier visar att depression hos personer med ms är underdiagnostiserat samt att det psykosociala omhändertagandet är bristfälligt. Socialstyrelsen rekommenderar KBT som behandlingsmetod för milda till måttliga depressiva symtom. Denna behandlingsriktlinje är dock baserad på studier, där deltagarna ej har annan samtidig kronisk sjukdom.
Det var tidigare inte klarlagt om behandling med KBT är lämplig eller effektiv för personer med depressiva symptom, som också har en samtidig kronisk sjukdom, till exempel ms där fatigue (svår ms-relaterad trötthet) och kognitiv funktionsnedsättning kan påverka möjligheten att tillgodogöra sig behandling med KBT.
En litteratursammanställning från Cochrane har visat att KBT kan vara effektiv även för personer med ms och depressiva symtom men att det behövs fler studier som bekräftar detta. Det är också oklart vilken typ av KBT (individuell, i grupp, per telefon eller över internet) som är mest effektiv och också vilken intensitet som behandlingen bör ha.

Komplext att studera
Att studera effekterna av en psykologisk intervention som KBT är komplext och syftet med denna studie var därför att studera genomförbarheten av individuell KBT för personer med ms och milda till måttliga depressiva symtom innan en studie där effekten av KBT kan genomföras.

Screening av deltagare till studien skedde på Neurologmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset under åtta månader. Tjugoen personer screenades för deltagande i studien varav 15 uppfyllde inklusionskriterierna (en definitiv och informerad MS-diagnos, milda till måttliga depressiva symtom och ålder över 18 år) och inkluderades i studien efter att ha tackat ja till deltagande.

Exklusionskriterier var någon annan svår neurologisk eller psykiatrisk sjukdom och antidepressiv medicinering, som påbörjades mindre än tre månader från screeningtillfället. Innan behandlingen påbörjades testades deltagarna vad gäller kognitiv och motorisk funktion samt svarade på frågeformulär angående depressiva symtom, ångest och hälsorelaterad livskvalitet.
Tre veckor och tre månader efter avslutad behandling utfördes samma tester och frågeformulär samt en kvalitativ intervju för att få kunskap om deltagarnas erfarenheter och upplevelser av KBT.

Behandlingen bestod av 15 till 20 individuella behandlingstillfällen som inleddes med tre inskrivningstillfällen. Dessa inkluderade information om KBT, motivering till behandling och en utvärdering av deltagarens förmåga att tillgodogöra sig behandlingen. En beteendeanalys inför målformulering genomfördes också. Behandlingen inkluderade beteendeaktivering, kognitiva träningsuppgifter och prevention av återfall i depressiva symtom.

Behandling kräver tid och förberedelse
Resultaten från studien visar att rekryteringshastigheten till studien var låg och att sex personer av de som inkluderades avbröt behandlingen i förtid. Samtidigt visar resultaten från de kvalitativa intervjuerna, att behandlingen medförde ett ökat välbefinnande och att deltagarna skaffade sig strategier för att hantera känslor relaterade till depression och ångest. Behandlingen upplevdes som krävande och vidare att terapeuten spelade en viktig roll som vägledare genom behandlingen.

Slutsatserna från studien är att individuell KBT för personer med ms och milda till måttliga depressiva symtom är genomförbart, men att vissa modifikationer i rekryteringsprocessen av deltagare krävs. Dessutom tyder resultaten på att det är viktig att i ett tidigt skede informera om vad deltagande i KBT innebär, så att deltagarna mentalt kan förbereda sig för den krävande process som behandlingen innebär och också skaffa sig det tidsutrymme de behöver i sin vardag för att kunna fullfölja behandlingen.

Slutligen tyder resultaten på att individuell KBT medför att deltagarna erhåller strategier för att hantera känslor relaterade till depression och ångest.

Medverkande författare på Karolinska Universitetssjukhuset/institutet är: Sverker Johansson Universitetslektor, Lotta Widén Holmqvist professor i fysioterapi, Gunnel Backenroth professor i psykologi, Sten Fredrikson professor i neurologi, Kristina Gottberg universitetslektor, Charlotte Ytterberg universitetslektor.

Charlotte Chruzander
Med dr, leg sjukgymnast
Ur Reflex 3, 2015