Kleine Levins syndrom, KLS

Den som har Kleine-Levins sjukdom har perioder med överdrivet mycket sömn. Dessa perioder är ungefär två veckor långa och kommer ett par gånger varje år. Det här kan dock variera mycket hos olika personer, båda hur ofta perioderna kommer och hur långa de är. Diagnosenhar fått sitt namn av de två läkare som gjorde beskrivningar av sjukdomen i början av 1900-talet.

En sällsynt sjukdom kännetecknad av återkommande hypersomni (mycket sömn), som främst förekommer hos personer upp till 30-årsåldern. Till de kliniska dragen hör mental förvirring, överdrivet sömnbehov (ca 18 timmar per dygn), rastlöshet och i vissa fall hallucinationer. Sjukdomsepisoderna varar i dagar eller veckor och kan återkomma flera gånger per år. Tillståndet kan gå tillbaka spontant under en period av flera år.

Synonymer till kls:

  • Törnrosasjukan

Sjukdomen brukar börja i tonåren och sedan fortsätta ungefär tio år. De flesta blir friska vid 25-30 års ålder. Man kan prova olika behandlingar som antidepressiv behandling, epilepsibehandling och en del andra mediciner. Eftersom sjukdomen är så ovanlig är det svårt att studera vetenskapligt vilka mediciner som fungerar bäst, men den läkare som har träffat och har erfarenhet av flera patienter kan hjälpa till att välja en lämplig behandling.

Kleine-Levins syndrom är en mycket ovanlig sömnsjukdom. I Sverige finns det sannolikt upp till 100 patienter som har diagnosen. Men hur många som egentligen har sjukdomen är svårt att säga eftersom den är ganska okänd bland läkare och många patienter kanske inte får rätt diagnos.

Det är naturligtvis inte helt lätt att sätta diagnosen då många tonåringar är trötta utan att vara sjuka. Därför är det viktigt att läkare diskuterar med någon som är van vid sjukdomen.

Prenumerera på Neuros nyhetsbrev

Anmäl dig här

Var god ange en giltig e-postadress

Prenumerera

Stöd oss

Din gåva gör att vi kan fortsätta kämpa för ett samhälle där alla har samma möjligheter och rättigheter.

Ge en gåva idag!
 

Relaterade nyheter

2020-04-17

Neuroordförande välkomnar Socialstyrelsens riskgrupps-identifiering

Nu har Socialstyrelsen identifierat vilka grupper som kan klassas som riskgrupper och som behöver ett särskilt skydd mot att smittas mot virussjukdomen covid 19. För Neuros medlemmar handlar det bland annat om; neuromuskulära diagnoser som ALS plus MS och Parkinson. 23 april kom även ett förtydligan

Läs mer
Därför är Sällsynta Dagen så viktig - Neuros förbundsordförande vet

Därför är Sällsynta Dagen så viktig - Neuros förbundsordförande vet

Den så kallade Sällsynta Dagen uppmärksammas vanligen den 28 februari men i år på skottdagens sällsynta datum; 29 februari. - Jag lever själv med en mycket sällsynt diagnos vilket innebär stora utmaningar när man söker vård, säger Lise Lidbäck, ordförande för Neuro.

Läs mer
2019-12-20

Informationscentrum för ovanliga diagnoser (IOD) hotas av nedläggning

Socialstyrelsen har nu meddelat att verksamheten vid IOD då måste upphöra. Göteborgs universitet kan därför inte driva IOD vidare under upphandlingstiden och har beslutat att lägga ner IOD. Personalen har informerats och medbestämmandeförhandlingar har inletts.

Läs mer
2019-07-25

Personer med neurologiska diagnoser blir tagna för att vara fulla

Sveriges radio har gått igenom anmälningar till diskrimineringsombudsmannen, do. Neuros ordförande Lise Lidbäck kommenterar i inslaget.

Läs mer
2019-05-15

Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos

Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!

Läs mer