Vanliga frågor och svar - FAQ

Det finns frågor som återkommer ofta i samtalen och mejlen till Neuros juridiska rådgivning. Här försöker vi ge svar på de vanligaste. Klicka på pilen vid den fråga du vill se svaret på.

Hur länge kan jag vara sjukskriven utan att bli utförsäkrad?

För att få sjukpenning ska sjukskrivning godkännas av Försäkringskassan. Efter 90 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare. Efter 180 dagar har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden.

I god tid innan du varit sjukskriven närmare 180 dagar är det viktigt att ha en plan för framtiden, för att undvika att bli utförsäkrad och förlora sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI.

Om du kan fortsätta att arbeta deltid, exempelvis 50 procent, blir din SGI justerad till en lägre nivå, men du undviker att bli utförsäkrad. För att kunna behålla SGI på full nivå så måste du arbeta 100 procent i minst 90 dagar efter en period med sjukskrivning.

Om du inte alls kan arbeta och har stadigvarande nedsatt arbetsförmåga, finns det som kallas för sjukersättning.

Se ytterligare information här.

Försäkringskassan godkänner inte längre min sjukskrivning trots läkarintyg, hur gör jag nu?

Läkarintyget används av arbetsgivaren och Försäkringskassan för att bedöma om arbetsförmågan är nedsatt och personen därför har rätt till sjuklön från sin arbetsgivare eller sjukpenning från Försäkringskassan. Läkarintyget ger alltså inte automatiskt rätt till ersättning. I läkarintyget ska läkaren beskriva hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan och ange hur länge och i vilken omfattning personen behöver vara sjukskriven. Innehåller inte läkarintyget tillräckligt med information kan Försäkringskassan begära att läkaren kompletterar det. Du har också rätt att begära omprövning av Försäkringskassans beslut och i nästa steg överklaga ett eventuellt avslag till Förvaltningsrätten.

Se ytterligare information här.

Vad är det för skillnad på skälig levnadsnivå och goda levnadsvillkor?

I Socialtjänstlagen stadgar att man via insatsen ska uppnå skälig levnadsnivå till skillnad från LSS där uttrycket goda levnadsvillkor används. Socialtjänstlagen är en ramlag och reglerar de förväntningar man kan ställa på de insatser och verksamheter man som kommunmedborgare är i behov av. LSS är en rättighetslag och riktar sig till individen och dennes behov av stöd. Här är det den enskildes önskemål som ska påverka utformningen av stödet.

Kan jag som anhörig hjälpa min partner att söka stöd från kommunen eller från sjukvården?

Det finns flera olika slags sätt att agera som ställföreträdare för sin anhörig. Sedan 1 juli 2017 är även anhöriga behöriga att företräda en person som inte längre har förmåga att ha hand om sina ekonomiska angelägenheter. Behörigheten gäller inte om det finns en god man, en förvaltare eller en framtidsfullmaktshavare.

Se ytterligare information här.

Vad krävs för att få parkeringstillstånd då jag inte själv kör bilen?

Transportstyrelsen anser att bedömningen av om en rörelsehindrad, som inte själv kör motordrivet fordon, regelbundet behöver hjälp av föraren utanför fordonet bör grundas på sökandens förmåga att ensam invänta föraren vid målpunkten. Styrelsen anser vidare att bedömningen av väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand bör grundas på samtliga funktionshinders påverkan på förmågan att förflytta sig med eventuella hjälpmedel.

 

Innehållsansvarig: Maria Lillieroth