Att ställa diagnosen cerebral pares (CP)
Misstanke om CP-skada uppstår när ett barn har en avvikande motorisk utveckling. Man är förstås särskilt uppmärksam om det finns riskfaktorer i sjukhistorien.
Vid barnkliniker finns ofta en mottagning för barn med komplikationer under graviditet eller förlossning. Det är ibland svårt att ställa en säker diagnos innan barnet blivit några år gammalt. Många föräldrar har dock en känsla av att det är något som avviker innan diagnosen blir ställd.
Ibland kan man redan i samband med förlossningen märka att det har hänt någonting under fostertiden, men många gånger märks inga symptom hos nyfödda. Efter en tid kan man se att muskelspänningen inte är som den ska, och att sådana reflexer som bara nyfödda har finns kvar längre än normalt.
Misstänkt CP-skada hos barn utreds av en neurolog
Man gör en neurologisk undersökning av motoriken för att påvisa avvikelser från den normala utvecklingen. Magnetkamera eller datortomografi används för att upptäcka blödningar, infarkter och missbildningar i hjärnan.
Avhandling om elever med rörelsehinder som upplever utanförskap
Gymnasieelever med rörelsehinder känner sig ofta utanför och ensamma. Forskaren Emil Bernmalms avhandling, vid Lunds universitet, visar också att inkludering bör förstås som cirkulär process:
Ny avhandling följer symptom hos barn med cerebral pares
Varje år får ca 200 barn i Sverige diagnosen cerebral pares (CP). Ett vanligt bekymmer för barn som växer upp med diagnosen är försämrad rörlighet i lederna– så kallade kontrakturer. Nu har en ny avhandling från regionen kartlagt risker och uppkomst av kontrakturer hos barn med cerebral pares.
Levt i båda världar med min CP-skada
”Jag har alltid känt mig annorlunda innerst inne men varit för frisk för att vara sjuk men för sjuk för att vara frisk”. Det konstaterar Ulrika Diös som levt hela sitt liv med en CP-skada (cerebral pares). En skada som drabbar ungefär 200 barn i varje årskull i Sverige.