Forskning kring cerebral pares (cp)

Det forskas nu om de hjärnskadande processer som ibland påbörjas under graviditeten, och om syrebrist och nedsatt blodförsörjning vid förlossningen.

På femtiotalet var det vanligt med en form av cp-skador som beror på oförenlighet mellan barnets och moderns blodgrupper, oftast via så kallad Rh-immunicering. Det frigörs för mycket bilirubin hos barnet vilket leder till skador i basala ganglierna i hjärnan. I Sverige har denna form i stort sett eliminerats med hjälp av "vaccination" av Rh-negativa mammor som fött Rh-postiva barn.

Det forskas nu om de hjärnskadande processer som ibland påbörjas under graviditeten, och om syrebrist och nedsatt blodförsörjning vid förlossningen.

 

Filmens deltagare Monica von Heijne:
Den mesta forskningen om cp-skador sker på barn, där man bland annat har tittat på det här med motorisk inlärning till exempel, hur det fungerar när vi lär oss, motoriska program. Hjärnan är lat och vill gärna att man bara ska trycka på knappen så går ett program automatiskt. Och det gör det för de flesta av oss i sådana rörelser som vi gör ofta. Har man en cp-skada är det mycket svårare att utveckla sådana automatiska program.

När det gäller vuxna och cp-skador så finns det väldigt lite forskning. Det finns lite grand runt träning, det finns lite grand om hur man upplever sin vardag. Det finns lite, lite grand om åldrande, men det är ett väldigt outforskat fält. Man skulle önska att man skulle kunde skaffa sig bredare och säkrare kunskap just om hur livsförloppet ser ut och det kräver väldigt stora studier över väldigt lång tid. Och det är svårt att få till. Både att det ska finnas personer som kan följa de här studierna under lång tid och att man kan hitta ekonomiska möjligheter för sådan forskning.

 

Relaterade nyheter

2019-07-26

Krav på bättre utbildning för att inte avvisa funktionsnedsatta

Flera intresseorganisationer kräver bättre utbildning för att funktionsnedsatta inte ska avvisas i offentliga miljöer.

Läs mer
2019-07-25

Personer med neurologiska diagnoser blir tagna för att vara fulla

Sveriges radio har gått igenom anmälningar till diskrimeringsombudsmannen, do. Neuros ordförande Lise Lidbäck kommenterar i inslaget.

Läs mer
2019-07-03

Digitala träningsprogram ska underlätta rehabilitering efter stroke

Inom kort kommer strokepatienter på Akademiska sjukhuset att kunna träna upp motoriska och kognitiva funktioner med hjälp individuellt anpassade digitala träningsprogram. Det ska bli ett stöd i rehabiliteringen i syfte att snabba upp återhämtningen efter hjärnskadan både i det akuta och kroniska..

Läs mer
2019-05-15

Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos

Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!

Läs mer
Jag är cp!
2019-03-04

"Sårande att ordet är så negativt laddat"

Nicole Blomgren har slutat skämmas för sin cp-skada och istället valt att omfamna den. – Att avväpna ordet och att börja kalla mig själv för cp har varit otroligt viktigt för mig, säger hon till tidningen Metro.

Läs mer
2019-02-12

Miljoner till att utveckla Nelms metod

Simklubben Poseidon, Swedish Center for Aquatic Research och Furuboda folkhögskola har fått nästan 5,2 miljoner kronor i stöd från Arvsfonden för att driva projektet ”Nelms metod för ökad rörelseförmåga hos personer med funktionsvariationer”. Projektet kommer pågå i 3 år, med start från 1 januari 20

Läs mer
2018-12-19

Hon rider medelsvår dressyr med cp-skada

27-åriga Katja Stensson har en cp-skada i högra hjärnhalvan. En funktionsnedsättning som ger henne sämre koordination, balans, styrka, finmotorik och känsel – med andra ord allt en ryttare kan tänkas behöva.

Läs mer