Massor av skidåkare innan start i Vasaloppet. Foto.
–Vi har som hjärnforskare haft en unik möjlighet att analysera en exceptionellt stor grupp personer med hög fysisk aktivet, Vasaloppsåkare, upp till två decennier och sett intressanta resultat, säger Tomas Deierborg, forskargruppsledare och docent vid Lunds universitet. Foto: Vasaloppet, Ulf Palm

Fördröjning av Parkinsondiagnos

Forskare vid Lunds universitet och Uppsala universitet har jämfört cirka 200 000 personer som åkt Vasaloppet mellan åren 1989-2010 med en lika stor grupp ur övriga befolkningen. Resultaten av studierna som letts av forskare från Lunds universitet, har nyligen publicerats i tre vetenskapliga artiklar.

Demens, Alzheimer, depression och Parkinsons sjukdom är några av de diagnoser som undersökts.

Forskarna undersökte till exempel om Vasaloppsåkare över tid har en minskad risk att drabbas av Parkinsons sjukdom. Två decennier (21 år) efter att de åkt Vasaloppet hade 119 personer fått diagnosen Parkinsons sjukdom. I den övriga befolkningen hade 164 personer fått diagnosen. Det verkar som att skillnaden mellan de som är fysiskt aktiva (Vasaloppsåkarna) och övriga befolkningen minskar över tid.

– Det återstår att undersöka mekanismerna bakom detta, men det verkar som att de som är fysiskt aktiva har en ”motorreserv” som skjuter upp insjuknandet; om man tränar mycket kanske man kan bibehålla sin rörelseförmåga längre trots de sjukliga förändringarna i hjärnan, spekulerar Tomas Olsson, doktorand och försteförfattare till studien.

Stöd forskningen om parkinson

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva