Så vill politikerna förbättra vården för personer med neurologiska diagnoser!

Neurosjukvården i Sverige brister med stora skillnader runt om i landet, för få neurologer med långa väntetider som följd, bristande rehabilitering och uppföljning och sämre levnadsvillkor.

Neuroförbundet Region Västra Götaland har ställt frågor till alla partier i regionfullmäktige om hur de vill förbättra vården för personer med neurologiska diagnoser i Västra Götaland.

Vi vill rikta ett stort tack till de partier som har lagt ner tid på att svara. Det betyder mycket för våra medlemmar!

Här följer en sammanfattning av frågorna och svaren.

Sammanfattning av svaren:

Hjälpmedel

S, V och MP betonar att hjälpmedel ska utgå från individens faktiska behov i vardagen och att Hjälpmedelshandboken inte får begränsa delaktighet eller självständighet. De vill stärka individuella behovsbedömningar, öka jämlikheten i regionen och säkerställa tydliga skriftliga motiveringar vid avslag. Partierna vill också ge brukarorganisationer ett större och mer strukturerat inflytande vid framtagning och uppdatering av riktlinjer.

Centerpartiet betonar att alla ska ha tillgång till de hjälpmedel som krävs för ett självständigt och delaktigt liv, både i vardagen och på fritiden. De vill se en översyn av Hjälpmedelshandboken, vilket även S, V och MP vill, så att den utgår från lika möjligheter och individens faktiska behov, stärka brukarinflytandet i riktlinjearbetet samt säkerställa tydliga skriftliga motiveringar och rätt att överklaga vid avslag. Partiet lyfter också större valfrihet, snabbare tillgång och möjligheten till vårdval för hjälpmedel.

Moderaterna betonar att hjälpmedel ska vara individuellt anpassade och bidra till självständighet, delaktighet och en fungerande vardag. De lyfter behovet av ökad transparens, tydligare ansvarsfördelning och stärkt samverkan genom hela vårdkedjan, tillsammans med brukarinflytande via funktionsrättsorganisationer. Partiet vill också säkerställa skriftliga motiveringar vid avslag samt öka valfriheten och individanpassningen i tillgången till hjälpmedel.

Sverigedemokraterna anser att Hjälpmedelshandboken idag är ett trubbigt och svåröverskådligt verktyg och vill göra processen tydligare, enklare och lättare att förändra. De är positiva till ökat brukarinflytande och vill förtydliga att avslag alltid ska innehålla en skriftlig motivering. För personer med neurologiska och kroniska diagnoser ser de förenklad styrning och stärkt brukarmedverkan som viktiga vägar för att förbättra tillgången till rätt hjälpmedel.

Liberalerna ser brister i dagens hjälpmedelssystem som ett tydligt systemfel och vill reformera Hjälpmedelshandboken så att den stödjer individuella behovsbedömningar i stället för att begränsa dem. De betonar jämlik tillgång, minskade regionala skillnader och att medicinska och funktionella behov alltid ska styra besluten. Partiet vill också stärka brukarinflytandet, införa krav på tydliga skriftliga motiveringar vid avslag samt öka rättssäkerheten genom nationella riktlinjer och möjlighet till överklagande.

 

Rehabilitering

S, V och MP vill se en mer långsiktig, individanpassad och teambaserad rehabilitering för personer med kroniska neurologiska diagnoser, där behov över tid styr snarare än fasta besöksgränser. De anser att återkommande rehabiliteringsinsatser ska kunna ges när patientens situation kräver det och att rehabiliteringsplaner ska utgå från patientens faktiska funktionsnivå, livssituation och förändrade behov över tid. Däremot vill de inte återinföra utlandsrehabilitering via Vintersol, eftersom professionen tagit beslut om att inte erbjuda det då de menar att lika god vård kan ges i Sverige. De vill i stället prioritera att utveckla högkvalitativ och intensiv rehabilitering i Sverige.

Centerpartiet vill garantera personer med neurologiska diagnoser en individuell och långsiktig rehabiliteringsplan med återkommande insatser utifrån hur sjukdomen utvecklas över tid. De betonar tidiga och samordnade insatser, stärkt specialistrehabilitering och ersättningssystem som bättre speglar patienter med stora och komplexa behov. Partiet är även positivt till att utreda återinförd utlandsrehabilitering för vissa patientgrupper, med patientens behov och valfrihet som utgångspunkt.

Moderaterna vill stärka sammanhållna vårdkedjor och skapa mer samordnad, personcentrerad rehabilitering med hög kontinuitet mellan primärvård, specialistvård och rehab. De betonar ökad tillgänglighet, rehabilitering nära patienten, stärkt primärvård samt användning av digitala lösningar och fjärrmonitorering för att förbättra livskvaliteten. När det gäller utlandsrehabilitering är de öppna för olika utförare och valfrihet, men deras huvudsakliga fokus ligger på att utveckla primärvården och den nära vården.

Sverigedemokraterna vill tydliggöra i krav- och kvalitetsboken för Vårdval Rehab att personer med kroniska neurologiska diagnoser ska få individuella och långsiktiga rehabiliteringsplaner med återkommande insatser efter behov. De är också öppna för att återinföra klimatvård och utlandsrehabilitering, såsom Vintersol, för vissa patientgrupper.

Liberalerna vill göra rehabilitering till en självklar, långsiktig och behovsstyrd del av vården för personer med neurologiska diagnoser. De förespråkar individuella rehabiliteringsplaner med rätt till återkommande insatser, stärkt rehab i primärvården och hemmet samt bättre tillgång till arbetsterapeuter, fysioterapeuter och team nära patienten. Partiet är också positivt till att pröva utlandsrehabilitering som komplement när patientnytta och resultat motiverar det.

 

Nära vård

S, V och MP beskriver nära vård som en möjlighet att skapa mer samordnad, trygg och personcentrerad vård för kroniskt sjuka, inte som ett sätt att minska vårdens ansvar. De betonar att egenvård alltid måste bygga på tydliga medicinska bedömningar, klar ansvarsfördelning och god samverkan mellan region och kommun. Patienter och anhöriga ska vara delaktiga och aldrig lämnas utan stöd, uppföljning eller kontaktvägar.

Centerpartiet beskriver nära vård som en möjlighet att stärka primärvården, öka kontinuiteten genom fast läkarkontakt och samla fler vårdinsatser lokalt nära patienten. De ser egenvård som positiv när den bygger på frivillighet, kunskap och rätt stöd, men betonar att ansvar aldrig får vältras över på patient eller anhöriga utan tillräcklig uppföljning. Patientsäkerhet och brukarinflytande ska säkras genom kontinuitet, samordning och nära kontakt med vården.

Moderaterna beskriver nära vård och egenvård som ett sätt att ge rätt vård i rätt tid närmare patienten, med ökat värde för den som vill ha vård i hemmet. De betonar att egenvård alltid ska bygga på professionell bedömning, god samverkan mellan olika aktörer och sammanhållna vårdkedjor för att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet. Särskilt för kroniskt sjuka och sköra äldre lyfter de vikten av kontinuitet, rätt kompetens och samordnade vårdkontakter.

Sverigedemokraterna ser egenvård som positiv när den är lämplig och sker i samråd med patienten. De betonar vikten av att följa utfallet noggrant, ha en nära dialog med intresseorganisationer och vara beredda att driva förändringar vidare till nationell nivå om lagstiftning eller arbetssätt behöver justeras. Patientsäkerhet och brukarinflytande ska säkras genom uppföljning och möjlighet till förändring.

Liberalerna betonar att nära vård och egenvård aldrig får innebära att ansvar flyttas över till patienten utan stöd. De vill stärka uppföljningen, tydliggöra vårdens ansvar och säkerställa att medicinska behov alltid avgör vårdnivån. En central del i deras linje är fast läkarkontakt för kroniskt sjuka, kombinerat med tydliga riskbedömningar, utbildning, uppföljning och reellt patientinflytande vid egenvård.

Nedan hittar du frågorna och partiernas fullständiga svar.