Porträttbild av Sara de Haas. Foto.
"Det är jätteviktigt att de medel som tillsätts för att beta av den vårdskuld som coronapandemin gett upphov till används klokt." Foto: Håkan Sjunnesson, Neuro. Illustration: Bedow.

Ny rapport - Ojämlik vård drabbar Neuros medlemmar

, Alfred Skogberg

Tillgången till rehabilitering ser olika ut i landet beroende på var du bor och vilken diagnos du har. Alldeles för få får träffa ett multiprofessionellt rehabiliteringsteam och regioner följer inte upp sina egna åtgärdsförslag. Det är något av innehållet i årets Neurorapport.

Sara de Haas arbetar som utredare på Neuro och har sammanställt årets Neurorapport. Här berättar hon om vad som kommer fram i rapporten.

Hallå där Sara de Haas

Vad lyfts i årets Neurorapport?

- Vi lyfter bland annat den ojämlika tillgången till rehabilitering. Den ser olika ut beroende på var du bor i landet och vilken diagnos du har. Tillgången till rehabilitering och hur samhället underlättar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna träna för att må så bra som möjligt brister på många håll. Rapporten visar att neurologisk rehabilitering är eftersatt jämfört med annan vård och behandling.

Vad skulle du säga är det viktigaste att få fram?

- Det är jätteviktigt att de medel som tillsätts för att beta av den vårdskuld som coronapandemin gett upphov till används klokt. Hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbete måste prioriteras. Detta eftersom det är avgörande för mängder av personers självständighet och livskvalitet. Rent samhällsekonomiskt är det dessutom det mest hållbara arbetssättet.

Vilka borde verkligen läsa årets rapport?

- Politiker på alla nivåer och verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården behöver läsa rapporten. I den finns kunskap de behöver ta till sig för att kunna fatta genomtänkta beslut.

Hur har rapporten tagits fram?

- Rapporten bygger på enkätsvar från närmare 2 400 av Neuros medlemmar. Som underlag till rapporten finns också flera regioners analyser av om de kan erbjuda rehabilitering enligt nationella riktlinjer.

Vad har du lärt dig av att arbeta med rapporten?

- Jag har förstått hur olika förutsättningarna är för våra medlemmar. Det är glädjande att flera vittnar om bra rehabilitering och god uppföljning. Samtidigt är det beklämmande att de utgör en påfallande liten andel. Att ha tillgång till ett multiprofessionellt team på en enskilds ordinarie mottagning tycks verkligen underlätta. Med ett sådant arbetslag ökar tillgängligheten och kontinuiteten. Dessutom struktureras uppföljningen lättare, så att rehabiliteringsplanerna följs upp och rehabiliteringsbehovet säkerställs. Det är något många fler, inte minst politiker, behöver ta till sig och arbeta för.

Något övrigt du vill lyfta, Sara de Haas?

- Ja, det är viktigt att regionerna inser allvaret i de stora rehabiliteringsbrister de själva har identifierat. De behöver följa upp sina analyser och åtgärdsförslag, om hur personer med neurologisk diagnos ska rehabiliteras. De flesta av regionernas analyser har fyra-fem år på nacken. Det är förvånande att man inte kan redovisa om åtgärder genomförts, om de haft effekt och vad som fortsatt behöver göras så att den neurologiska behandlingen är så adekvat som möjligt.

 Se presentationen av rapporten

Neurorapporten 2021 lanserades i samband med årets neurologidagar. Se presentation där Sara de Haas berättar mer om rapporten och arbetet med den.

Vänligen godkänn marketing cookies för att kunna se videon

 

Framsidan på Neurorapporten 2021. Illustration.
Sara de Haas om slutsatserna i rapporten: "Det är viktigt att regionerna inser allvaret i de stora rehabiliteringsbrister de själva har identifierat. " Ill: Bedow.