Neuros rättsombudskoordinator: Därför ökar sjukpenningmål i Förvaltningsrätten

Antalet sjukpenningmål i Förvaltningsrätten har nästan fördubblats på ett år. En viktig anledning är Försäkringskassans höga krav på sjukintygen, enligt Sveriges Radios Ekoredaktion den 14/5-2018 och det är inget som förvånar Neuros rättsombudskoordinator Magnus Andersson:
-De medlemmar vi bistår hamnar i kläm och bollas mellan Arbetsförmedling och Försäkringskassa trots att de inte förmår att jobba på grund av sin diagnos. Detta är inte rimligt!

Vart fjärde rättsärende för Neuro
Neuros team med rättsombud har för närvarande ett 20-tal ärenden igång kring sjukförsäkringen och totalt får nu drygt 400 medlemmar rättshjälp inom olika områden. Det kan gälla färdtjänst, stöd enligt socialtjänstlagen eller LSS, samt även sjukpenning, som nämns i Sveriges Radios nyhetsreportage den 14 maj 2018.
-Men ärenden om just sjukpenning samt sjukersättning har de senaste två åren blivit de vanligaste, och står nu för en fjärdedel av alla våra ärenden, säger Magnus Andersson, rättsombudskoordinator Neuro.

Nekas sjukpenning efter 180 dagar
Liksom i Sveriges Radiointervjun med polisen Anette Persson med diagnosen ME/CFS, (se lyssningslänk nedan) har ofta de personer som Neuro bistår, funktionsnedsättningar som kan vara svåra för vården att objektivt mäta.
Magnus Andersson berättar att de vanligaste fallen för närvarande är de personer som efter stroke, ms eller en hjärntumör och lider av hjärntrötthet (fatigue) med stora problem med till exempel ljus- och/eller ljudintryck.
-Denna hjärntrötthet leder till att de inte orkar mer än delar av dagarna, eller inget alls.
De har kanske arbete som lärare, inom vården eller med IT. De kämpar för att klara vardagen, men orkar inte med arbetet. Och även vid deltidsarbete har de problem att orka med vardagen efter arbetsdagen med partnern/familjen, Berättar Magnus Andersson. Efter cirka 180 dagar nekas de sedan sjukpenning, då försäkringskassan anser att de klarar normalt förekommande arbeten.
-För oavsett vad personen har för arbete, finns det enligt Försäkringskassan tydligen alltid något annat som personen skulle klara av i arbetsväg, säger han.

Objektiva undersökningsfynd anses saknas
Ofta har de i och med sjukdomen anpassat sin arbetssituation väl, med goda möjligheter till pauser. De kan också ha fått andra arbetsuppgifter eller kanske arbetar hemma delar av dagarna.
-De har mängder med intyg från vårdcentralen, neurologer eller även teammedicinska utredningar. Där har förutom neurologen även neuropsykolog, arbetsterapeut och andra professioner bedömt personen som icke arbetsför för alla slags arbeten man kan anse som normala, menar Magnus Andersson.
Försäkringskassans hänvisar ofta trots detta till att deras Försäkringskassans förtroendeläkare bedömer det som inte styrkt som nedsatt arbetsförmåga. Detta eftersom det saknas så kallade ”objektiva undersökningsfynd” enligt Försäkringskassan.

Läser man hela journalen saknas tvivel
-Och det är möjligt att något enstaka intyg kan vara slarvigt skrivet av läkaren, där det bara står att läkaren ”bedömer patienten oförmögen att arbeta”, utan att grunderna till detta anges. Men vår bedömning är att på det stora hela handlar det inte alls om någon avsaknad av undersökningsfynd, hävdar Magnus Andersson och fortsätter:
-Det är bara att läsa patientens hela journal och intyg. Då kan man oftast med lätthet och goda grunder anse att det finns underlag nog att bedöma, och även bevilja, sjukpenningen, menar Magnus Andersson och pekar på det faktum att Försäkringskassan ständigt vill spara pengar. Kassan hänvisar alltid till att det – trots stora och dokumenterade nedsättningar av arbetsförmågan – inte är bevisat att personen inte kan klara ”ett enkelt stressfritt arbete där de kan göra en sak i taget”. Sådant menar man är det normala arbetet på arbetsmarknaden.

Stick i stäv med vägledande rättsfall
-Dessutom går Försäkringskassans avslag inte sällan stick i stäv med det vägledande rättsfall som finns, kring vad man menar med normalt förekommande arbete hävdar Magnus Andersson. Han hänvisar till en skrivning i Högsta Förvaltningsdomstolen RÅ 2008 ref. 15, där det framgår att man med ett normalt förekommande arbete, menar vanliga arbeten på arbetsmarknaden, där en persons arbetsförmåga kan tas till vara i full eller närmast full omfattning.
”Ett sådant arbete innebär krav på normal prestation där ringa eller ingen anpassning kan väntas förekomma med hänsyn till funktionshinder eller medicinska besvär hos en arbetstagare” skriver Högsta Förvaltningsdomstolen enligt Magnus Andersson.

Sjukpenning nekas ofta på nytt
-När då medlemmen nekas sjukpenningen, blir hen hänvisad till arbetsförmedlingen för att stå till arbetsmarknadens förfogande, under tiden vi hjälper personen i domstolsprocessen. Det vanligaste scenariot är sedan att arbetsförmedlingens utredning visar att det inte existerar något arbete som personen klarar av, säger Magnus Andersson.
Personen återvänder då till sjukförsäkringen, och så småningom till en ny vända med överklaganden. Detta eftersom sjukpenningen vanligen nekas på nytt efter en tid. Detta är inte rimligt och man undrar om det är detta som kallas arbetslinjen? Frågar sig Magnus Andersson, rättsombudskoordinator för Neuro.

 

#Håkan Sjunnesson

 

Hör nyhetsinslaget i SR Ekot den 14 maj 2018: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=6950964

Innehållsansvarig: Håkan Sjunnesson

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet