Neuro Enköping-Håbo visar hur man kan skapa personligt anpassad friskvård

-Vi här i Enköping har skapat en bra modell för en anpassad friskvård för alla som behöver i kommunen. Och att se deltagarna göra sina framsteg, skratta tillsammans som nya vänner och må bättre, är fantastiskt, säger sjukgymnasten Jan Bolin. Det är kommunen, Neuro Enköping-Håbo och Friskis & Svettis som gått ihop i ett samarbete.

Kryddgårdens luftiga och välutrustad träningslokal ligger mitt i centrala Enköping. Ett 15-tal personer är aktiva denna måndagseftermiddag och det pågår en intensiv verksamhet, allt efter personlig förmåga.

- Det här handlar om anpassad friskvård och är de här grupperna människor, med olika fysiska funktionsvariationer så friska, pigga och glada som möjligt, sparar det stora samhällsresurser, säger inspiratören och sjukgymnasten Jan Bolin.
Det cyklas, dansas, balanseras, boxas och dras med ben och armar i olika viktredskap. I en av de moderna roddmaskinerna får man verkligen en vattenkänsla och för stunden är det Mats Eriksson som ror på sitssläden som rullar på en balk. Varje roddtag får skovelhjulet att snurra men det bromsas samtidigt av vattenmotståndet i den täta behållaren. Ljudet av skvalpande vatten är behagligt och tycks sporra Mats, som fortsätter envetet.

Kastar igen efter TBE-förlamning
Leif Strandberg håller på att kasta prick i en korg, med en tidigare förlamad arm. En och en svingar han iväg de små färgglada tygpåsarna fyllda med ärtor. Hösten 2014 vaknade han upp på sjukhuset efter ett par månaders medvetslöshet. Han kunde då bara röra lite på huvudet och en tumme. Orsaken var ett fästingbett som orsakade den svåra hjärnsjukdomen TBE. Leif var inte vaccinerad mot sjukdomen och det får mig att tänka, att det borde alla som rör sig i fästingområden vara.
-Jag har plockat bort minst 100 fästingar från kroppen utan problem de senaste åren, men till slut var det en som var TBE-smittad som bet mig och jag höll faktiskt på att stryka med, säger Leif med allvarlig blick.

- Nu simmar jag en gång i veckan och tränar här två gånger i veckan och är igång igen ganska bra. Men om inte den här träningsmöjligheten fanns, då vet de fan vad jag hade gjort, säger Leif Strandberg.

Nu är hans mål att bli ännu rörligare och starkare.

- Jo till hösten ska jag ut och plocka mer svamp bland fästingarna för nu är jag tydligen immun mot TBE, säger han ironiskt leende.

Neuro Enköping-Håbo startade
Det är lokalföreningen Neuro Enköping-Håbo som står som garant för denna friskvårdsverksamhet och den här dagen är representanter från Neuros lokalförening på plats för att försöka få fler medlemmar. De som skriver på för medlemskap får vara med gratis på en samling kring rättsfrågor med Neuros rättsombudskoordinator och det lockar.

Marie Fernström är kassör i Neuro Enköping-Håbo och ett par stycken har redan anslutit sig till Neuro denna dag och det hon ser framför sig i träningsrummet är framsteg och nytt hopp: 

- Vi ser positiva framsteg redan nu efter bara några månader. De som kommer hit, vågar med hjälp pröva och använda olika träningsredskap, för säker träning. Jag tränar också här och längtar faktiskt hit när jag inte är här, säger Marie Fernström.

- Att kunna ha ett positivt sammanhang där man får träna sin kropp och hålla igång, känns riktigt bra. Och Janne och Emma är riktiga eldsjälar.

Skrattar med nya träningsvänner 
Den anpassade friskvården har redan nu också blivit ett viktigt socialt sammanhang, där man kan skoja och skratta med varandra och få nya vänner. Och med dagens för många allt mer isolerade vardagsliv, är det praktiskt sätt inte helt enkelt att hitta fysiska forum för möjlighet till nyvänskap.

- Här kan vi dela med oss av praktiska tips för att göra vardagen lättare på olika sätt. Vi kallar det här för friskvård, eftersom var och gör träningsövningarna i sin egen takt och det finns inget krav, säger Marie Fernström. Hon är också pigg på att dela med sig av erfarenheter hur de konstruerat denna anpassade friskvårdsverksamhet.

- Andra lokalföreningar får gärna höra av sig för våra tips. Och en av framgångslösningarna var att ha kommunens folk med i planeringen från början, avslöjar Marie Fernström.

Kommunen har lovat vidare
De satte ihop en utförlig ansökan till Allmänna Arvsfonden, som tyckte detta var en god idé. Pengar kommer därifrån under de tre första åren.

- Därefter har kommunen lovat att ta över det ekonomiska ansvaret. Vi ska visa att vår friskvårdsverksamhet sparar kommunens utgifter i andra änden. För när deltagarna här blir starkare och friskare behöver de förhoppningsvis mindre hjälp och de som har arbeten, kan fortsätta med det och dra in skattepengar. 
Kerstin Segerdahl är också engagerad i att värva medlemmar till Neuro och tränar här.

- Här tränar jag på mina villkor, i en takt som jag orkar med min ms-diagnos sedan många år. Mycket bra, tycker hon. 

Coachas och tränar på sina egna villkor
En stor hängande boxningssäck bearbetas av Bo Petterssons boxhandskförstärkta knogar och han hyllar träningsverksamheten.

- Den här anpassade friskvården betyder allt för mig, som haft Parkinsons sjukdom länge. Boxningen övar koordinationen och man måste hålla igång, för annars blir det ingenting och man blir sittande som en hög, konstaterar han.

Upplevda må-bättre-känslan påtaglig
Det är alltså sjukgymnasten Jan Bolin och hälsovägledaren och personliga tränaren Emma Sandelin som är de två nyckelpersonerna, kring vilken friskvården kretsar. Båda har en hälsovision med verksamheten och ser redan efter några månader klara resultat bland de som hittills hittat hit.

- Det här ger också mig jättemycket. Att få se glädjen i att personer som kommer hit och tränar faktiskt gör framsteg så att de kan klara sig bättre i vardagen, säger Emma.

- Inte minst syns den upplevda känslan påtagligt av att må bättre hos flera. Och det är först med den upplevda känslan av att må bättre som den verkliga resan till att må bättre startar, hävdar hon och Jan håller med.

Anpassad friskvård och inte rehab 
De kallar verksamheten anpassad friskvård och inte rehab och det finns en markant skillnad hävdar både Janne och Emma:

- I mitt huvud tillhör rehabilitering sjukvården, säger Emma.

- Men vi bygger på en verksamhet utanför sjukvården. En friskvård där vi fokuserar på att inte se sig själv som sjuk där fokus blir på det man inte kan på grund av diagnos eller skada. Utan faktiskt tränar på det man kan vill och kan göra för stunden, för det kan variera från dag till dag, ser Emma.

Hon och Janne är på plats hela tiden och instruerar de tränande i hur de ska använda de olika träningsredskapen och maskinerna. Tanken är att här ska man bli van att hantera flera olika träningsmaskiner som tränar olika muskelgrupper på ett säkert sätt. Om och när man sedan kommer till ett annat vanligt gym, ska det inte kännas som en helt främmande miljö.

Tänka långt hälsoperspektiv
- Vi betonar också att det handlar om det långa perspektivet. Många har från början bråttom med att det ska bli resultat, men vi försöker inpränta tålamod. Alla hamnar i en svacka då och då och när det sker är vi här för att coacha honom eller henne ur svackan och ge hopp, trots att det kommer att ta tid, säger Emma.
Det hela är i grunden ett projekt med pengar från Allmänna Arvsfonden, som ska pågå i tre år och sedan ska leva vidare med att Enköpings kommun tar över. Det är också ett samarbete med Neuroförbundets lokalavdelning Neuro Enköping-Håbo och träningsföreningen Friskis och Svettis lokalt.

- Friskis och Svettis instruktörer ska fortbildas i hur man kan hjälpa personer med olika funktionsvariation att träna, berättar Jan Bolin och berättar om att förhandlingar pågår med träningsföreningen om att kunna få till ett anpassat träningskort till en kostnad som fungerar för de flesta trots en låg inkomst.

Fungerande koncept för fler
- Vi hoppas att kommunen och Friskis och Svettis verkligen ser de stora fördelarna med det vi skapar. Att det faktiskt sparar pengar åt kommunen för att personerna som är med här och tränar, klarar mer själva och dessutom mår mycket bättre av träningen, säger Jan. Han menar att det också skulle innebära en ”fjäder i hatten” för Friskis och Svettis organisation, som finns på många orter i landet.

- Vi ser det här som en modell som mycket väl skulle fungera i fler kommuner. Hos de som tränar här ser vi redan motoriska förbättringar och inte minst humöret förändras positivt. Folk som tysta kommit hit med depression börjar hälsa och säger hej och det värmer, säger Jan Bolin med varma ögon.

Så är det uppslutning kring spårbesiktningsmannen Bo Eriksson, som får hjälp av Jan och Emma att lära sig gå igen. Han fick en stroke 2011 efter flera år med ett mycket stressigt och farligt arbete som järnvägsrälsbesiktningsman. Nu är målet i första hand att lära sig att gå själv med rollator och han är klart den målsättningen på spåren.

Text & foto: Håkan Sjunnesson / Neuro. Reportaget hämtat ur Neuros medlemstidning Reflex Magasin nr 2-2018.

Hör reportaget om anpassad friskvård i Neuropodden (www.neuropodden.se)

Detta är Anpassad friskvård i Enköping

Neuro Enköping-Håbo har initierat ett treårigt träningsprojekt som kallas Anpassad friskvård, i samarbete mellan Enköpings kommun, Friskis och Svettis och Arvsfonden. Anpassad friskvård vänder sig till alla med funktionsnedsättning i Enköpings kommun och leds av sjukgymnasten Jan Bolin och personliga tränaren Emma Sandelin. Måndagar, onsdagar, torsdagar och fredagar är det öppet delar av dagen. För mer info: ring 073-715 32 79 eller mejla: anpassadfriskvard@neuroforbundet.se

Tanken är att de som efter vana med träning på Anpassad friskvård ska känna sig hemma med olika träningsredskap. Det ska göra det lättare att också kunna träna på Friskis lokala gym till rabatterat pris.