Ingen ska behöva vänta i tio år på en diagnos

Primärvården är i stort behov av reformering. Utredningen God och Nära vård har kommit med en mängd förbättringsförslag, men det behövs mer, skriver företrädare för Funktionsrätt Sverige, Riksförbundet HjärtLung, Reumatikerförbundet, Riksförbundet Attention, Riksförbundet Sällsynta diagnoser och Neuro.

Vi som undertecknar denna artikel representerar flera hundra tusen personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom. Vi delar alla uppfattningen att primärvården har bäst förutsättningar att hantera närheten till patienterna, komplexa sjukdomstillstånd och förebyggande arbete. Det perspektivet bekräftas också i Anna Nergårds utredning God och nära vård (SOU 2018:39). Men vi vill gå längre och särskilt lyfta några viktiga punkter.

Mänskliga rättigheter och alla människors lika värde behöver betonas tydligare. I dag får många personer med komplexa kroniska tillstånd, funktionsnedsättning eller samsjuklighet stryka på foten. Det finns en stor ojämlikhet mellan diagnoser och tillstånd. Det handlar om tidsbrist, bristande kompetens och dåligt fungerande ersättningssystem. Ersättningssystemen behöver utformas på ett sådant sätt att samordning och de med störst behov prioriteras i vården.

Primärvården utgör navet kring patienten och måste få ett tydligare uppdrag att samordna insatser, inte bara inom vården utan också med kommun och socialtjänst. Inte minst är detta viktigt för patienter med funktionsnedsättning, samsjuklighet och psykiatriska problem som kan ha behov av stöd från båda huvudmännen. Staten måste säkerställa att den lagstiftning som finns om koordineringsinsatser och Samordnad individuell plan, SIP följs.

gg

Prenumerera på Neuros nyhetsbrev

Anmäl dig här

Var god ange en giltig e-postadress

Prenumerera