Porträttbild, närbild på en rullstol, porträttbild. Fotocollage.

Dyrt att bo i ”fel” kommun om du behöver hjälpmedel

, Åsa Strahlemo, förbundsordförande, DHR & Lise Lidbäck, förbundsordförande, Neuro

Behöver du en rollator för att ta dig fram i samhället eller kanske en duschpall för att klara av att tvätta dig själv? Om du har tur får du då tillgång till ett hjälpmedel som bekostas av regionen, men om du bor i ”fel” kommun eller region kan du få betala hjälpmedlet själv, skriver Åsa Strahlemo och Lise Lidbäck på GPdebatt.

Vi har länge nåtts av uppgifter om att hjälpmedelsförsörjningen blir alltmer ojämlik i landet. Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet (DHR) har därför genomfört en enkätundersökning bland förbundets distrikt för att ta reda på hur hjälpmedelsförsörjningen fungerar i landet. Svaren är illavarslande, eftersom de tyder på att det blir allt dyrare för människor att nyttja hjälpmedel de har rätt till, och att kostnaderna varierar beroende på var man bor.

En enkätfråga gällde hur många avgifter kopplade till hjälpmedel som finns i regionen. Exempel på avgifter kan vara besöks- och hembesöksavgifter, förskrivningsavgifter, försäkringskostnader, serviceavgifter, utprovningsavgifter och års- eller abonnemangsavgifter.

Olika avgifter för hjälpmedel

Drygt en fjärdedel svarade att det finns en till två olika avgifter, medan cirka tre fjärdedelar uppgav att det finns fler än tre.

Att nya avgifter knyts till hjälpmedel är bekymmersamt. Flera små kostnader blir snabbt en stor summa för den enskilde. Många med funktionsnedsättning är dessutom i behov av åtskilliga hjälpmedel för att klara sin vardag. Ofta har de en ansträngd ekonomi eftersom andelen som arbetar deltid, är arbetslösa eller lever på sjukersättning, är högre än för befolkningen i övrigt.

Vissa regioner skriver inte heller ut alla hjälpmedel som individen kan behöva. De hjälpmedel som inte skrivs ut måste då helt bekostas av användaren. Cirka 64 procent uppgav att det i regionen finns nödvändiga personliga hjälpmedel som inte skrivs ut. Men omfattas inte de kostnader som individen får stå för av högkostnadsskyddet, undrar säkert en del? Jo, i vissa regioner, men inte alla. På frågan om en eller flera av avgifterna ingår i högkostnadsskyddet svarade 36 procent ja. En majoritet, 64 procent, svarade dock nej.

Individen tar kostnaden

Även om DHR:s enkät är förhållandevis liten med svar från distrikt i elva regioner, ligger den i linje med bland annat Neuros enkätundersökning, som finns presenterad i Neurorapporten 2019. Även andra rapporter pekar åt samma håll – nämligen mot att individen får ta en allt större andel av de kostnader som samhället borde ta.

Att hjälpmedel är en förutsättning för att många med funktionsnedsättning ska kunna leva ett gott och aktivt liv är ett obestridligt faktum.

Att hjälpmedel är en förutsättning för att många med funktionsnedsättning ska kunna leva ett gott och aktivt liv är ett obestridligt faktum. Ett aktivt liv innebär att människor kan arbeta, betala skatt och bidra till det allmännas bästa. Vi vill därför att hjälpmedelsförsörjningen regleras i en rättighetslag, som garanterar likvärdighet i landet och ger möjlighet att överklaga beslut.

Åsa Strahlemo, förbundsordförande, DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet

Lise Lidbäck, förbundsordförande, Neuro

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet