Debatt: Neuro och Funktionsrätt kräver smittskyddspeng för riskgrupper

Igår kväll publicerades en debattartikel i Svenska Dagbladet från Funktionsrätt Sverige, där Neuro är en av de 46 medlemsorganisationerna.
Huvudbudskapet är: "Regeringen måste agera för att införa smittskyddspenning och närståendepenning för att underlätta den akuta situationen för personer i riskgrupper och närstående".

Det skriver Elisabeth Wallenius, Funktionsrätt Sverige i debattartikeln.

Neuros ordförande Lise Lidbäck ställer sig bakom debattartikeln och har haft flera kontakter med Neuromedlemmar, som i dessa coronapandemitider är mycket bekymrade över det utsatta både ekonomiska- och smittriskläge de hamnat i.

Exceptionella tider kräver regelverk därefter

Lise Lidbäck hävdar att en förändring av nuvarande regler måste till:
"Vi arbetar tillsammans med medlemsförbunden i vår samarbetsorganisation Funktionsrätt Sveriges i denna mycket angelägna fråga. Från Neuros sida har vi tidigare påtalat att även riskgrupper och närstående till dessa i arbetsför ålder måste få en möjlighet att skydda sig mot smitta.

Vi har blivit kontaktade av medlemmar och deras närstående som har känt sig tvingade att begära tjänstledigt utan lön, för att kunna följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att undvika smitta. Detta är helt oacceptabelt.

Det är av största vikt för hela vårt samhälle att personer som tillhör riskgrupperna och deras närstående har möjlighet att skydda sig och vi kommer att fortsätta att arbeta för att regelverken för smittskyddspenning och närståendepenning ändras snarast. Det råder exceptionella tider och då krävs också regelverk därefter!"

Smittskyddspenning krävs för riskgrupper

Här är hela debattartikeln från Funktionsrätt Sverige:

"Alla kurvor pekar nu åt fel håll: fler personer smittas av corona, fler personer insjuknar i covid-19 och alltfler dör. Allt skarpare uppmanas vi att alla ta vårt ansvar för att minska smittspridningen och därmed skydda de äldre i samhället – de som utgör den största riskgruppen att drabbas av svåra, ibland dödliga symtom vid covid-19. Men både Folkhälsomyndigheten och regeringen glömmer att påminna om att riskgrupper finns i alla åldrar.

Funktionsrätt Sverige är en samverkansorganisation för 46 medlemsförbund, som tillsammans representerar 400 000 personer med funktionsnedsättning och/eller kroniska sjukdomstillstånd. Det handlar om personer med exempelvis autoimmuna sjukdomar, hjärt- och lungsjukdomar, svåra allergier, cancer, neurologiska tillstånd, njursjukdomar, syndromtillstånd och flerfunktionsnedsättningar. Många av dessa sjukdomar och tillstånd minskar förmågan att bemästra covid-19 utan att drabbas av livshotande svåra symtom och död.

Imponerade av politisk handlingskraft

Den senaste månaden visar att vår regering har förmågan att snabbt ta nödvändiga politiska beslut baserade på dagsaktuella situationer. Ansvariga myndigheter och hälso- och sjukvård har visat prov på imponerande handlingskraft, kreativitet och effektivitet för att försöka hantera den alltmer kaotiska situationen med många smittade, sjuka och döda.

På flera sätt har man också försökt minska de ekonomiska konsekvenserna av krisen och även underlätta för personer som insjuknat, genom att sänka krav på exempelvis läkarintyg för att få beviljad sjukpenning.

Missat att inkludera riskgrupper

Men man har missat att inkludera en viktig grupp i dessa reformer. Det är de som har ett yrke som inte går att utföra på distans och som behöver vara hemma från arbetet därför att de själva tillhör – eller har en nära anhörig som tillhör – en riskgrupp som kan drabbas av livshotande symtom vid insjuknande i covid-19.

Vi har frågat våra förbund vilka utmaningar deras medlemmar ser som allra störst i den pågående krisen och det råder ingen tvekan om att det är oron för att smittas för egen del, eller för anhörig som är den största utmaningen.
Många är föräldrar till barn med funktionsnedsättning och/eller tillstånd som utgör en stor risk för svåra symtom, andra har en partner som tillhör en riskgrupp.

På andra plats kommer oron för privatekonomin som en följd av utebliven lön och i värsta fall förlusten av anställning, när man väljer att stanna hemma från arbetet.
Många av dem som inte kan arbeta hemifrån upplever att de inte har något val, utan väljer trots risken för den egna hälsan, eller för den anhörigas, att gå till arbetet. Konsekvensen är förstås stark oro, och om det värsta skulle inträffa skuld och ånger över det egna agerandet.

Vädjar nu till regeringen att snabbt agera

Vi har tidigare vädjat till regeringen att agera i denna fråga och vädjar igen. Situationen förvärras nu timme för timme och riskerna för smitta ökar.
Agera snabbt för att se över regelverket för införandet av ersättningar i extremt utsatta situationer:
• Inför smittskyddspenning för dem som själva tillhör en riskgrupp.
• Inför närståendepenning för dem som lever med en person som tillhör en riskgrupp.
Detta för att med minskad oro för privatekonomin kunna stanna hemma och därmed skydda sig själv eller sina anhöriga från att bli sjuka. I förlängningen skulle effekten bli att färre personer kommer att kräva intensivvård och därmed belasta sjukvården och färre personer kommer att avlida."

Funktionsrätt Sverige

Funktionsrätt Sverige med bland andra förbundet Neuro hävdar att regeringen i Sveriges Riksdagshus nu måste agera snabbt i det coronamörker som råder i landet. Foto: Håkan Sjunnesson /Neuro

Om riskgrupper för ökad coronaviruskänslighet enligt vårdguiden 1177:

Vissa personer kan bli mer sjuka och få svårare att klara av sjukdomen. Risken är större om en eller flera av följande saker gäller för dig:
• Du är över 70 år.
• Du har någon sjukdom som påverkar blodkärlen, till exempel högt blodtryck, kärlkamp, stroke, hjärtsvikt eller diabetes med komplikationer.
• Du röker.
• Din lungfunktion är påverkad av andra orsaker, till exempel KOL, lungemfysem, fetma, eller att du har opererats i lungorna.
Fetma kan göra att lungorna inte kan utvidgas och fungera tillräckligt. Fetma är samma sak som kraftig övervikt.
För en del kan även vissa andra tillstånd och sjukdomar påverka lungorna så att det blir svårare att andas. Exempel på sådana tillstånd och sjukdomar är MS, Parkinsons sjukdom, ALS, CP eller om man har en hjärnskada eller en ryggmärgsskada.