
Debatt: TLV:s kriterier stärker inte tillgången på särläkemedel
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) har nyligen presenterat sin slutrapport om hur tillgången till läkemedel för sällsynta hälsotillstånd kan förbättras. Trots att rapporten innehåller vissa positiva inslag, uttrycker Neuroförbundet, tillsammans med Föreningen för kortväxta och Riksförbundet Sällsynta Diagnoser, stark kritik mot att förslagen inte kommer att leda till någon verklig förändring för majoriteten av patienterna med sällsynta diagnoser.
I debattartikeln lyfter vi fram tre särskilt problematiska kriterier i TLV:s rapport:
-
Gränsen på 100 patienter: Endast de mest sällsynta tillstånden kvalificerar sig, vilket exkluderar många diagnoser som enligt vedertagna definitioner borde omfattas. Denna gräns är betydligt snävare än den internationella standarden för "ultra-sällsynta" sjukdomar, som ligger på cirka 200 patienter i Sverige.
-
Kravet på ”mycket hög svårighetsgrad”: Det saknas tydliga riktlinjer för hur svårighetsgraden ska bedömas, vilket öppnar för godtyckliga beslut. Faktorer som personligt lidande och påverkan på anhöriga riskerar att förbises, vilket kan leda till att patienter med "endast" hög svårighetsgrad nekas behandling.
-
Brist på klinisk evidens: För små patientgrupper är det ofta svårt att samla in tillräcklig klinisk data, vilket gör det svårt att uppfylla TLV:s krav. Dessutom har Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och TLV olika krav på evidens, vilket ytterligare komplicerar processen.
Trots att många läkemedel för sällsynta diagnoser godkänns inom EU når de inte svenska patienter. Höga kostnader och negativa rekommendationer från NT-rådet vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) leder ofta till att regionerna inte införskaffar dessa läkemedel. Enligt den senaste WAIT-rapporten når endast ett av fem särläkemedel utanför cancerområdet svenska patienter – en tydlig indikation på att Sverige hamnar efter andra EU-länder.
I andra EU-länder används flexibla modeller som exempelvis att godkänna läkemedel till listpris och sedan justera ersättningen baserat på klinisk nytta. Sådana lösningar saknas helt i Sverige, vilket gör det svårt att uppnå målet om snabb tillgång till effektiva behandlingar.
- "Vi ser tyvärr att TLV:s förslag inte kommer att ge klarhet eller förbättra tillgången till livsförändrande läkemedel för majoriteten av våra medlemmar. Även om vissa steg i rätt riktning har tagits, kvarstår stora problem. Det måste bli en ändring på detta! kommenterar Lise Lidbäck, Neuroförbundets förbundsordförande.
I artikeln frågar vi sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD): Hur många fler utredningar krävs innan vi ser konkreta förbättringar? För patienterna och deras familjer är det svårt att förstå varför behandlingar som är tillgängliga i andra EU-länder inte når Sverige.