Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS (SOU 2020:15)
Vi konstaterar att de farhågor som vi med flera tidigare lyft – vad gäller eventuella konsekvenser av den nya verksamhetsmodell som testats på Nya Karolinska Solna (NKS) skulle få för konsekvenser för multisjuka patienter – tyvärr var befogade och har blivit realitet.
Vi ställer oss bakom utredningens samtliga rekommendationer. Vi ger också tre allmänt hållna medskick där vi reflekterar över:
- Den enskilda individens svårigheter att navigera i dagens hälso- och sjukvårdssystem och vikten av åtgärder som leder till en personcentrerad hälso- och sjukvård.
- Vikten av att patientsäkerheten sätts i främsta rummet under de pågående strukturförändringarna i svensk hälso- och sjukvård.
- Att en hälso- och sjukvårdsorganisation är en del i ett större hälso- och sjukvårdssystem och att alla systemets kugghjul måste gripa i varandra. Det krävs exempelvis att primärvården får de resursförstärkningar som krävs för att ta det extra ansvar som kommer av universitetssjukhus nya arbetssätt. Annars riskerar vi ännu större vårdskulder och, vad värre är, vårdförluster än vad coronapandemin redan inneburit.
Läs hela yttrandet från Neuro
Neuro har med stort intresse tagit del av utredningen som haft i uppdrag att identifiera lärdomar från de erfarenheter som gjorts i exemplet Nya Karolinska Solna (NKS). På NKS har man testat en ny verksamhetsmodell, där man arbetar med så kallade flöden. Till exempel har man inrymt en patient i ett flöde för hjärtpatienter, istället för att klassificera patienten utifrån den vårdgivare som har det yttersta ansvaret, i det här exemplet möjligen en ”kirurgpatient”.