Över 1100 följde Neuros fullmatade webbinarium om rehabilitering
Som en upptakt till Neurodagen den 28 september 2020 arrangerade Neuro ett gratis så kallat webbinarium, om vikten av neurologisk rehabilitering. Över 1 100 personer hade anmält sig och kunde hemifrån via en Internetuppkopplad dator, läsplatta eller en smart telefon följa tvåtimmarsseminariet via Neuros webbplats och Neuros Youtubekanal.
Klicka på pilen mitt på bilden ovan och ta del av det textade webbinariet om vikten av neurologisk rehabilitering!
Den 21 september 2020 arrangerade Neuro ett mycket välbeskådat så kallat webbinarium, om nyttan med neurologisk rehabilitering. Över 1 100 hade anmält sitt deltagande för att via Neuros webbsida och Neuros Youtubekanal under två timmar lyssna till de expertmedverkade, som var Kajsa Söderhielm, logoped och vice ordförande för Logopedförbundet och Jan Lexell, professor i rehabiliteringsmedicin.
Webbinariet modererades förtjänstfullt av Neuros förbundsordförande Lise Lidbäck och Neuros utredare och intressepolitiska ansvariga Sara de Haas höll en inspirerande genomgång om huvudslutsatserna i Neurorapporten 2020, som Neuro tagit fram efter en stor medlemsundersökning.
Bara en av fem har plan
Neurorapporten, som i sin version 2020 fördjupar sig i ämnet rehabilitering, pekar på stora brister när det gäller Neuromedlemmarnas upplevelse av den neurologisk rehabilitering de erbjudits eller inte fått. Till exempel har bara en av fem svarande en individuell rehabiliteringsplan. Neuro har också undersökt hur Neuromedlemmarna drabbats i kölvattnet av coronapandemin och det visar sig att cirka 80 procent av de som svarat på förbundets senaste undersökning, om coronapandemins effekter, fått sin rehabilitering avbruten nu under coronapandemin.
En av huvudpunkterna som Neuro lyfter fram i årets Neurorapport, är de stora fördelarna med sammanhållen teamrehabilitering för patienter med någon neurologisk diagnos.
Ordet rehabilitering från latinets re och habilis
Jan Lexell, neurolog och professor i rehabiliteringsmedicin, föreläste om sin syn på hur en tidsaktuell rehabilitering kan se ut. Han påpekade att ordet rehabilitering kommer av det latinska ordet rehabilitatio, som består av re som betyder åter och habilis som betyder duglig. Betydelsen blir att ”återskapa förmågan att fungera normalt eller så normalt som möjligt”.
Lexell berättade att det idag inte råder brist på rehabiliteringsresurser, men att resurserna tyvärr inte används på ett effektivt sätt. Han menar att det finns mycket som Neuro kan bidra med i påverkansarbete för att det ska bli ändring på det.
Jan Lexell pratade också om vikten och nyttan av rehabilitering och om det viktiga samspelet mellan multiprofessionella team och varje enskild patient, som ska ha en individuell, funktionell och användbar rehabiliteringsplan som går att följa. Dessutom påpekade han att patienten själv kan ställa krav på sin rehabilitering och även här har Neuro som kraft en viktig roll att stötta sina medlemmar.
Rehabplaner tydligare med bildstöd enligt logoped
Logopeden Kajsa Söderhielm är vice ordförande för Logopedförbundet och hennes föreläsning fick nog många av lyssnarna att förstå vikten av professionen logoped. De har uppdraget att se till att kommunikationen fungerar från och till patienten på olika sätt och med olika hjälpmedel om det behövs.
De arbetar också för att sväljfunktionen ska fungera så bra som möjligt och – när den inte fungerar – för att patienten kan få hjälp med att få tillräckligt mycket näring i sig. Två grundpelare för patientens psykiska och fysiska hälsa.
Hon talade om bildstödets betydelse för kommunikationen och att en individuell rehabiliteringsplan många gånger skulle få ännu högra kvalitet för patienter med kognitiva funktionsvariationer, om den också innehöll bildstöd i form av bilder och illustrationer på övningar och mål med patientens rehabilitering.
Konfirmerade vikten av Neuros opinionsarbete
Både Kajsa Söderhielm och Jan Lexell konfirmerade vikten av förbundet Neuros opinionsarbete för rehabiliteringsfrågan och uppmuntrade Neuro att fortsätta sitt viktiga opinionsarbete för att den individuella rehabiliteringen ska bli verklighet för så många patienter som möjligt.
Under webbinariet kunde deltagarna skriva kommentarer och ställa frågor, som syntes för alla. Frågorna till de medverkande kommer i möjligaste mån att besvaras skriftligt och svaren publiceras inom kort på neuro.se.
För mer info, kontakta Neuros utredare Sara De Haas: Sara.deHaas@neuro.se
(Fr.v.) Jan Lexell, Lise Lidbäck, Sara de Haas och Kajsa Söderhielm i webbinariet.
Här är huvudslutsatserna i Neurorapporten 2020
Ur en artikel i Reflex Magasin nr 2 2020
Endast en av fem svarande Neuromedlemmar med neurologiska diagnoser har idag en individuell rehabiliteringsplan. Det visar medlemsundersökningen 2019, som ligger till grund för årets Neurorapport. I år fördjupar sig förbundet i hur rehabiliteringen fungerar för medlemmarna. Rapporten fokuserar exempelvis på att i att många upplever att de inte får den rehabilitering de är i behov av.
- Årets Neurorapport bekräftar återigen hur eftersatta möjligheterna är för våra medlemmar att få tillgång till adekvat rehabilitering, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuro. Hon pekar på att för personer som lever med neurologiska funktionsnedsättningar är det livsavgörande med en livslång och sammanhållen tillgång till rehabilitering. Det gäller att både bevara och återställa förmågor.
- Många medlemmar vittnar om hur insatserna har bidragit till ett självständigare liv och mindre behov av hjälpmedel. Personer i arbetsför ålder nämner ofta också arbetsförmåga som en viktig faktor, enligt Lise Lidbäck.
Undersökningar visar verkligheten
Neuros grundhållning är att alla med rehabiliteringsbehov ska erbjudas en individuell rehabiliteringsplan. För det krävs organisatoriskt stöd och tydliga prioriteringar från vårdens ledning och styrning.
Förbundet Neuro ställer regelbundet frågor till sina medlemmar för att få en bild av hur neurosjukvården och den neurologiska rehabiliteringen fungerar i landet. ”Fler än två av tre av de svarande angav att de har behov av någon typ av rehabilitering som de inte har tillgång till, i vår medlemsundersökning 2019. Störst andel av dem önskar tillgång till sjukgymnastik med fysioterapeut”, berättar Sara de Haas, Neuros utredare, som författat Neurorapporten 2020.
”Många har alltså ett större behov av handledd fysisk träning än vad regioner och kommuner erbjuder. Ofta hänvisas du till att träna på egen hand, men fysiska symptom, hjärntrötthet och kognitiv svikt kan utgöra hinder för det. Samtidigt som många har liknande symptom, oavsett neurologisk diagnos”, förklarar rapportförfattaren. Hon pekar på ett exempel på en kommentar som en av de svarande i medlemsundersökningen avgett; ”Jag har fått ett självträningsprogram, men behöver hjälp att utföra det.”
God och nära vård stödjer Neurokrav
Lise Lidbäck berättar att i början av april överlämnades huvudbetänkandet i den stora utredningen God och Nära vård, där Neuro har ingått i en av referensgrupperna:
- Glädjande nog stöds våra slutsatser i Neurorapporten av en del av förslagen i denna viktiga utredning. Exempelvis föreslås att förebyggande insatser och rehabilitering skall skrivas in i en individuell plan. En fast vårdkontakt föreslås vidare att ha ansvaret för att den individuella planen är uppdaterad och relevant, säger Lise Lidbäck och fortsätter:
- Utredaren drar slutsatsen att detta förfarande förhoppningsvis leder till att fler får tillgång till viktiga insatser. Vi kommer att följa utvecklingen i den kommande stora primärvårdsreformen noga och på alla sätt arbeta för att säkra tillgången till rehabilitering.
För att upprätthålla förmågor
”I årets rapport fördjupar vi oss i varför Neuro förespråkar individuella rehabiliteringsplaner. Vi tydliggör också värdet av återkommande perioder av så kallad sammanhängande teamrehabilitering. Slutligen argumenterar vi för att alla med neurologisk diagnos ska ges möjlighet att utföra rehabiliterande övningar för att upprätthålla förmågor, mellan sammanhängande rehabiliteringsperioder”, enligt Sara de Haas.
Hon pekar på att förbundet Neuro arbetar för att alla med neurologisk diagnos som är i behov av rehabilitering ska få individanpassad sådan och att en individuell rehabiliteringsplan kan bidra till det. Planen ska tas fram av vårdpersonal tillsammans med patienten och dokumenteras skriftligt. Den individuella planen är viktig inte bara för den aktuella rehabiliteringsprocessen under vilken den skrivs, utan också för att det ska finnas ett bra upplägg för tiden efteråt och för att vården bättre ska kunna följa upp den enskildes rehabiliteringsbehov.
Framtagen tillsammans med patienten
”I Neurorapporten 2020 tydliggör vi vad som kännetecknar en bra individuell rehabiliteringsplan och hur den ska användas. Forskarna Jan Lexell och Marcelo Rivano Fischer förespråkar att en individuell rehabiliteringsplan ska innehålla både kort- och långsiktiga mål och ses som levande dokument. För att rehabiliteringsplanen ska vara ett levande dokument förutsätts att den följs upp, används i nya kontakter med hälso- och sjukvård och dessutom revideras vid behov”.
Rapportförfattaren betonar att rehabiliteringsplanen bör vara framtagen av ett multiprofessionellt team i samarbete med patienten, eftersom ett sådant team möjliggör ett helhetsgrepp.
”Och att patienten involveras i rehabiliteringsplanens framtagande är av största vikt”, hävdar Sara de Haas med hänvisning till en bok skriven av rehabiliteringsläkarna Richard Levi och Per Ertzgaard.
Förebyggande insatser måste till
”De menar att målen måste upplevas meningsfulla av den de berör. Det är viktigt för att patienten ska kunna känna motivation och delta aktivt i rehabiliteringsprocessen. Patientens aktiva deltagande är slutligen en förutsättning för att rehabiliteringsprocessen ska ge resultat”, enligt rapportförfattaren.
Ett annat citat hämtat från Neuros medlemsundersökning 2019 sammanfattar Neuros krav på individuella rehabiliteringsplaner i Neurorapporten 2020: ”Olika former av rehabilitering passar olika personer /…/ Det ska vara personcentrerat.”
- För att framtidens hälso- och sjukvårdssystem ska kunna vara hållbart, måste våra beslutsfattare fokusera mycket mer på förebyggande och hälsofrämjande insatser. Det tjänar vi alla på, hävdar förbundsordförande Lise Lidbäck.
Rapportens slutsatser i fem punkter
- Allt för få har idag en individuell rehabiliteringsplan.
- Rehabiliteringsplaner och rehabiliteringsbehov måste följas upp i högre grad än vad som görs idag.
- Sammanhängande teamrehabilitering erbjuds inte alla med neurologisk diagnos som är i behov av det. De geografiska skillnaderna är oacceptabla.
- Patienter ges inte tillräckligt information om neurologisk rehabilitering. Inte heller tillräcklig hjälp att ansöka om det.
- Det krävs bättre förutsättningar för personer med neurologisk diagnos ska kunna genomföra övningar kontinuerligt efter en sammanhängande rehabiliteringsperiod.