För komplicerat att ansöka om bostadsanpassning
Trots goda intentioner blir det allt svårare för Neuros medlemmar att få bostadsanpassning. Men det finns hopp.
”Neddragningen inom bostadsanpassning är den största anledningen till dålig livskvalitet.”
Under lång tid har vi sett fler och fler neddragningar inom det funktionshinderpolitiska området. Det finns ljuspunkter, men hoppet om en vändning känns långt borta. Ett exempel är bostadsanpassning där vi tydligt ser i statistiken att det blivit allt svårare att få gehör för sina behov. Som en av våra medlemmar uttrycker det: ”Neddragningen inom bostadsanpassning är den största anledningen till dålig livskvalitet.” Införandet av lagen om bostadsanpassning skulle göra det möjligt att bo kvar i sin bostad, oavsett funktionsnedsättning. Lagen var en bra lösning så att individer i behov skulle kunna bo, leva och förflytta sig inne och ute som alla andra.
År 2018 ändrades lagen eftersom man ville skapa förutsägbarhet för den enskilde och ge kommunerna bättre möjlighet att utnyttja sina resurser utifrån de förutsättningar de har. Men därefter har kommunerna blivit mer restriktiva.
Det har nu blivit möjligt för kommuner att säga nej till bostadsanpassningsbidrag, om det finns byggnadstekniska brister eller så kallat ”eftersatt underhåll”. Detta förtydligande i lagen ansågs nödvändigt för att förhindra att bidraget används till att renovera en byggnad. Det ska till exempel inte gå att få bidrag för att kakla om eller renovera ett tätskikt.
Nej till duschkabin
Flera kommuner använder i dag regeln för att säga nej till att installera en duschkabin. Detta sedan Boverket konstaterat att ett borttaget badkar är en påbörjad renovering.
Lagen har justerats men kommunernas bedömningar är fortsatt hårda. Detsamma gäller i rättspraxis. Trots justeringen ser vi lagtolkningar som är oerhört hårda, och som begränsar den jämlikhet som bostadsanpassningen skulle hjälpa till att uppnå.
Inget rullstolsgarage
Den förändring som slagit allra hårdast för Neuros medlemmar är den dom som kom i december 2020 och som ledde till att behov av rullstolsgarage inte ger rätt till bostadsanpassningsbidrag. Som en av våra medlemmar uttrycker det: ”Har fått en permobil, men inget garage. Jag har permobilen i lägenheten. Mycket besvärligt att komma ut. Fick be en granne att lyfta av en dörr. Är det skitigt ute så drar jag in smuts och förstör golven. Att man inte får hjälp med garage som förut är oacceptabelt.”
I branschföreningen Svensk Bostadsanpassnings årliga rapport ser vi en nedslående statistik som bekräftar den bild som Neuros medlemmar förmedlar. Rapporten konstaterar att förutom alla avslag så blir ansökningarna färre, trots att behoven ökar.
Det blir för komplicerat att ansöka. Därutöver är skillnaderna mellan landets kommuner mycket stora, vilket är en ojämlikhet i sig.
Regeringen tillsatte en utredning om bostadsanpassning 2020–2021 som skulle analysera orsakerna bakom att antalet godkända bostadsanpassningar minskat med en fjärdedel. Även Boverket har fått i uppdrag att föreslå åtgärder på förändringar på hur utvecklingen kan vändas. Vi får därför sätta vårt hopp till, och försöka påverka, att utgång en av arbetet leder till en positiv förändring.