Fick ersättning för rullstol till rullstolsdans
Att dansa rullstolsdans är visserligen ett eget val, men kammarrätten noterar att dansen är viktig för Gudrun ur ett psykologiskt och socialt perspektiv, även om den inte är medicinskt nödvändig. Gudrun beviljas rätt till handikappersättning med 53 procent av prisbasbeloppet, retroaktivt från och med januari 2015. Neuros rättsombudskoordinator Magnus Andersson ser ärendet som principiellt viktigt.
Gudrun* har multipel skleros, ms, sedan många år. Hon är rullstolsburen och har omfattande personlig assistans.
Försäkringskassan godkände sommaren 2015 olika merkostnader för Gudrun i så kallad handikappersättning motsvarande 36 procent av prisbasbeloppet. Gudrun nekades dock att ta upp merkostnaden för den lättkörda och aktivitetsanpassade rullstol som hon behöver för att kunna utöva sin stora hobby – rullstolsdans.
Gudrun överklagade, med hjälp av Neuros rättsombud, beslutet till förvaltningsrätten och yrkade 69 procent av prisbasbeloppet i handikappersättning för att täcka även del av kostnaden för den extra rullstolen. Överklagandet avslogs.
Ur förvaltningsrättens dom: ”Det har inte framkommit varför inte andra motionsformer och aktiviteter, som inte är rullstolsdans, inte skulle tillgodose Gudruns behov av motion”.
Prövningstillstånd i kammarrätten
Ärendet överklagades, på förslag av Neuros rättsombud, vidare till kammarrätten.
Kammarrätten meddelade prövningstillstånd och menar i domen, som kom i början av 2018, att Gudruns extra kostnader för rullstol till rullstolsdans är ”rimliga och motiverade av den funktionshindrades speciella behov och bör beaktas och att såväl funktionshindrets beskaffenhet som den försäkrades personliga förhållanden bör tillmätas betydelse”
Eget val att dansa rullstolsdans
Även om Gudrun själv valt att utöva just dans, så hade hon inte haft kostnaden för rullstolen om hon inte hade varit rullstolsburen, resonerar kammarrätten och skriver vidare:
”Enligt ingivna läkarintyg är dansen dessutom viktig för Gudrun ur ett psykologiskt och socialt perspektiv även om den inte är medicinskt nödvändig. Kostnaden bör därför godtas som merkostnad vid beräkningen av handikappersättningen”
Gudrun beviljas rätt till handikappersättning med 53 procent av prisbasbeloppet, retroaktivt från och med januari 2015.
- Vi såg detta som ett principiellt viktigt ärende, då det gäller frågan om huruvida fritidshjälpmedel kan medräknas som merkostnad vid handikappersättning, säger Magnus Andersson, koordinator för Neuros rättsombud. Glädjande att kammarrätten delar vår uppfattning.
* Texten bygger på ett verkligt fall, men Gudrun heter egentligen något annat och personerna på bilden har inget samband med texten.