Tre personer fick frågan.

Vad är största utmaningen för att lyckas?

Omställningen till nära vård pågår runt om i landet. Men än är det långt kvar. Horizont har frågat företrädare för äldre, personer med kronisk sjukdom och socialministern vad de ser som den största utmaningen – och vad de själva kommer att göra för att driva utvecklingen framåt. Neuros ordförande Lise Lidbäck var en av dem som fick frågan.

Lise Lidbäck, Ordförande Neuroförbundet:

I hela Sverige pågår en omställning till Nära vård, där primärvården får ett större ansvar för patienterna än i dag. Vilka är de största utmaningarna för att lyckas med omställningen i hela landet, så att det blir lika för alla?

– Att befolkningen i dag är uppdelad i 290 kommuner och 21 regioner är i sig en stor utmaning. Dagens hälso- och sjukvård är organiserad kring diagnoser och byggnader, och är inte anpassad för vare sig dagens eller framtidens behov.

Dagens organisation försvårar personcentrerade arbetssätt och möjligheterna till att få ett helhetsperspektiv. Det finns också stora demografiska utmaningar, med en befolkning som till stor del lever med kroniska diagnoser. Andra stora utmaningar är kompetensförsörjning, urbanisering och allt fler behandlingsmöjligheter i kombination med ändliga resurser.

Vad krävs för att klara av dessa utmaningar?

– Den här omställningen kommer att behöva mycket tid. För att den ska lyckas krävs en delad målbild och en gemensam vilja att nå ett resultat. Det behövs en nationell strategi och en bred samverkan mellan staten, regioner, kommuner, myndigheter, profession, patientorganisationer med flera.

Vad kommer du personligen att jobba med för att bidra till omställningen?

– Som ordförande för Neuroförbundet vill jag framför allt bidra med det viktiga patientperspektivet. I dagsläget levererar Sverige medicinska resultat i världsklass, men medborgarna är inte alls lika nöjda med bemötande och upplevd delaktighet. Det är viktigt att involvera patienterna på såväl systemnivå som på individnivå.

Jag ser också att det är viktigt att driva på en utveckling där Sveriges patientorganisationer ges möjlighet att samverka med hälso- och sjukvården på nya sätt. Vi kommer dessutom att behöva samverka i större utsträckning med varandra över diagnosgränserna.

I dag pratar vi alltmer om vikten av att satsa på hållbar hälsa och preventiva åtgärder, vilket är en nödvändighet för att säkra framtidens utmaningar. Där kan patientorganisationernas verksamheter utgöra ett värdefullt komplement.