Lise Lidbäck i sin rullstol mot en höstlik bakgrund. Foto.
"Vi har exempelvis fått signaler om att antalet nydiagnostiserade med neurologiska diagnoser med MS har minskat." Foto: Alfred Skogberg.

Stora hälsoförluster efter covid

Precis som vi på Neuro konstaterat visar även Vård- och omsorgsanalys rapport Från uppdämt vårdbehov till förlängda köer att vårdbehovet efter covid är kraftigt eftersatt. Stora hälsoförluster är att vänta.

Vård- och omsorgsanalys konstaterar i rapporten Från uppdämt vårdbehov till förlängda köer, det som vi på Neuro också konstaterar, nämligen att: ”många avstod från att söka vård under pandemin, eller fick sin vård inställd eller senarelagd. Det uppdämda vårdbehovet under 2020 ledde till ökad efterfrågan på vård under 2021, och även om det genomfördes fler besök, operationer och åtgärder i den specialiserade vården fortsatte vårdköerna att växa. Personer med långvariga hälsoproblem har i störst utsträckning påverkats negativt av inställd och uppskjuten vård under pandemin.”

Rapporten bekräftar bilden vi på Neuro har fått från våra medlemmar under pandemiåren. Oron är stor för de konsekvenser vi befarar har uppstått. Det handlar om förluster som aldrig kan kompenseras fullt ut.

- Vi har exempelvis fått signaler om att antalet nydiagnostiserade med neurologiska diagnoser med MS har minskat. Det finns anledning att tro att det kan gälla även för andra diagnosområden. En försenad diagnos kan i värsta fall innebära att livsförutsättningar förändras till det sämre, säger förbundsordförande Lise Lidbäck.

Neuros undersökningar

I den första medlemsundersökningen vi på Neuro genomförde år 2020 svarade hälften att de valt att avstå hälso- och sjukvård på grund av smittorisk, bland dem som varit i behov av vård under coronapandemin. I den uppföljande enkäten från 2021 svarade en lägre andel, en tredjedel av dem som varit i behov av vård under pandemin, att de valt att avstå vård.

Vi frågade också våra medlemmar om de nekats vård som en följd av omprioriteringar, på grund av pandemin. Bland dem som haft vårdinsatser inplanerade, eller sökt vård under pandemin, svarade upp emot 40 procent i den första enkäten att de nekades vård. Vid den uppföljande enkäten svarade fortsatt en fjärdedel att de nekats vård.

Närmare 80 procent av de svarande uppgav att deras rehabilitering eller träning inte blev av, som en följd av pandemin.

Konsekvens av vårdbehovet

Som en konsekvens av att så mycket vård ställts in och att många av smittorisk undvikit att söka vård kan vi förvänta oss hälsoförluster. I den uppföljande enkäten till våra medlemmar frågade vi om deras hälsa har förändrats under pandemin. Närmare 40 procent uppgav att deras hälsa har försämrats under perioden.

- Vi instämmer i myndighetens råd till Regering, berörda myndigheter och regioner att förstärka tillgängligheten till första linjens vård. Och att sätta in övriga rekommenderade åtgärder för att komma till rätta med problemen, säger förbundsordförande Lise Lidbäck.

 

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet