Maria Liljeroth i sin rullstol utomhus. Foto.
Foto: Alfred Skogberg.

”Stelbenta regelverk får inte diskriminera”

, Maria Lillieroth

Under våren har jag haft kontakt med en medlem. Låt oss kalla henne Anna. Anna är gift, har två barn och arbetar på en statlig organisation. Hon befinner sig mitt i livet. Mitt i föräldraskapet. Mitt i karriären. Anna är en aktiv och engagerad förälder med drömmar och planer för framtiden.

Anna är som vem som helst. Skillnaden är att Anna är i behov av personlig assistans. Allt Anna gör behöver hon praktisk hjälp med. Får hon denna hjälp kan hon leva fullt ut.

Under pandemin började Anna jobba hemifrån. Det har hon fortsatt med då och då. Anna har uppskattat att kunna anpassa arbetsplats utefter smittrisk och andra mer praktiska orsaker. Tyvärr får Anna inte tillräckligt med tid för personlig assistans under arbetstid de dagar hon jobbar hemifrån. Detta trots att behovet av hjälp är detsamma. Har överklagat Anna har nu överklagat eftersom det är viktigt för henne att kunna arbeta hemi - från, men också för att frågan är av principi - ellt intresse. Inte minst vad gäller synen på personlig assistans kopplat till rätten till ett jämlikt arbetsliv.

Det hela handlar om vad som kan anses vara en för snäv och diskriminerande tolkning av uttrycket ”tid när en assistent behöver vara närvarande i samband med en aktivitet utan - för den enskildes hem på grund av att ett hjälp - behov kan förväntas uppstå.” Formulering kom till efter en rättslig dom, som skulle göra att all tid mellan aktiva assistansmoment räknas bort. Det skulle ha lett till att nästan ingen med assistansbehov skulle fått ett beslut som räckte till ett självständigt liv. Lagstiftaren justerade då det, men det är inte tillräckligt.

Stelbenta regelverk

Det krävs att du inte är hemma för att få assistanstid mellan momenten. ”Stelbenta regelverk får inte diskriminera” När någon arbetar på distans ses bostaden som en arbetsplats, i övrig svensk lag stiftning. Varför inte inom LSS? Det vore orimligt att anta att LSS ska tillämpas så att arbetstagare med funktionsnedsättning inte kan leva upp till de krav som arbetsgivaren kan ställa på övrig personal när de arbetar på distans.

Utan assistans försvinner möjligheten för Anna att vara effektiv, snabb och flexibel. Funktionsnedsättning är en av diskriminerings grunderna inom arbetslivet. Jag och Anna har kommit överens om att pröva frågan i högre instans. Anna ska kunna arbeta på lika villkor som sina kollegor. Stelbenta regelverk får inte diskriminera personer med funktionsnedsättning i arbetslivet. Det har vi sett tillräckligt av.

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet